Efter Högsta domstolens beslut om kalkbrytning på norra Gotland jublas det rätt kraftigt på sina håll. Motståndarna mot kalkbrytningen jublar och menar, vad man kan förstå, att nu är det nästan klart att området blir nationalpark.
Många är det som i en sorts segeryra verkar vilja föra Gotlands och gotlänningarnas talan oavsett om vi har bett om det eller inte. Det kan vara Greenpeace, Fältbiologerna, Grön ungdom och andra grupper som varit/är engagerade.
Till grupperna kommer också enskilda personer, privata eller offentliga, och gemensamt verkar vara att man har inställningen att gotlänningarna nog inte riktigt förstår vad som står på spel och därför skall vi hjälpa dem.
Så här sa regionen
Jag tänker inte ge mig in i den inflammerade debatten om växter, fåglar och vatten. Däremot tycker jag att det finns all anledning att påminna om vilken inställning Region Gotland har i frågan om nationalpark.
Jag har tidigare framfört uppfattningen att det är Region Gotland som är företrädare för oss som bor här. Det är inte enskilda personer, intresseorganisationer och inte heller länsstyrelsen.
Vad har då Region Gotland beslutat angående Bästeträskområdet som nationalpark? Jo, den 24 september 2007 yttrade sig den dåvarande kommunstyrelsen till Naturvårdsverket och jag citerar direkt ur yttrandet.
”Vid en sammanvägning av de olika motstående intressena anser kommunstyrelsen att ett långsiktigt säkerställande av Bästeträsk som kommunal vattentäkt samt en fortsatt möjlighet till kalkbrytning inom området i syfte att trygga ett stort antal arbetstillfällen under lång tid framöver är så tunga skäl att de väger över naturvårdsintressena.
Kommunstyrelsen avstyrker därför Naturvårdsverkets förslag att Bästeträskområdet avsätts som nationalpark.”
Vattnet först
Något annat beslut har inte fattats av Gotlands kommun/Region Gotland. Enkelt uttryckt sa man att vattnet kom i första hand, i andra hand arbetstillfällena och i tredje naturvårdsintressena.
Naturvårdsverket framhöll själva att möjligheterna att inrätta nationalparker var i hög grad beroende av acceptans hos och samarbete med regionala och lokala myndigheter och lokalbefolkningen.
Det är därför märkligt att man verkar vilja gå helt förbi Region Gotlands uppfattning, det är förstås bekvämt att göra så och man kanske hoppas att den glöms bort. Just frågan om arbetstillfällen besvaras ibland med att det säkert kommer att gå bra, nedläggningen av KA3 gick ju bra och det kommer att behövas så många guider inom den nya nationalparken. Det är att göra det väldigt lätt för sig; det finns ingenting idag som gör att man kan dra en parallell med KA3.
Inga ersättningsjobb
Då hade vi en socialdemokratisk regering som beslutade att flytta försäkringskassans utlandsavdelning till Gotland. Idag har vi en regering som klart har deklarerat att flyttning av statliga verksamheter utanför Stockholm inte är på dagordningen.
Det vore skönt om vi slapp den von oben-attityd som så tydligt syns. Den är förödmjukande.