Region Gotland ska utvecklas
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Jag har alltid tyckt att det är ganska meningslöst att diskutera förslag som ännu inte lagts och dessutom vara emot något som ännu inte presenterats.
Den borgerliga alliansen på Gotland sa nej till det kommande förslaget redan innan valet. Tore Gannholm med flera tror sig veta vad som skall komma från ansvarskommittén och mobiliserar redan nu ett motstånd mot något, som ingen vet vad det är eller skall bli.
Stort lokalt inflytande
Gotlands kommun skall ju under alla omständigheter bli kvar. Vad det handlar om är dels hur statens verksamhet skall vara organiserad. Vem som skall ha det regionala utvecklingsansvaret samt hur sjukvården skall organiseras utifrån ett nationellt och lokalt perspektiv.
Min utgångspunkt är givetvis att vi skall ha ett så lokalt inflytande som det är möjligt utifrån våra lokala förutsättningar.
Utifrån detta skall vi diskutera hur vi klarar den framtida sjukvården och de utmaningar den står inför. Vi har redan idag ett samarbete med olika landsting inom områden där vi inte klarar oss.
Samma gäller för den regionala utvecklingen. Vi måste alltid blicka framåt och se vilka utmaningar vi står inför. Om vi klarar oss själva i den hårdnande konkurrensen eller om vi behöver samarbetspartners för att utveckla regionen Gotland. Jag ser framemot förslaget från Ansvarskommittén, så att vi på allvar kan börja diskutera våra framtidsfrågor.
Mona Sahlin ser ut att bli vår nästa partiledare. Mona var inte min huvudkandidat, utan jag förordade Ulrika Messing. Men hon tackade nej av familjeskäl, som jag ser som mycket godtagbara.
Mona Sahlin känner jag sen min tid som ordförande i SSU. Hon var redan då duktig och vi på Gotland hade gott samarbete med "Lenets" ssuare.
Utmana gamla sanningar
En av Monas riktiga styrkor är hennes förmåga att på ett enkelt sätt förklara svåra frågor och göra dessa begripliga för människor.
Jag hoppas nu att valet av Mona innebär en förnyelse av partiets politik och att vi vågar ta tag i svåra samhällsproblem och se de med öppna ögon och inte vara låsta i alla lägen i gamla uppfattningar.
Förnyelse innebär att vi vågar utmana gamla sanningar. Mona upplevs som mjukare än Persson men jag tror och hoppas att hon har nypor också för det kommer att krävas för att hålla ihop ett så stort parti. Nu blir det upp till Mona Sahlin själv och det ledarskap som växer fram runt henne att ta oss till nya utmaningar och valseger 2010. Mona har resurserna och nu är det upp till oss alla att bidra.
Göran Persson skall ha en stor eloge för det arbete han gjort. Han var absolut rätt person vid det svåra ekonomiska läge som landet befann sig då på mitten av 90-talet efter Bildts totala fiasko.
Persson lyckades hålla ihop partiet under de svåra åren och jag tror inte någon annan hade varit mäktig detta. Man måste alltid sätta in ledarskapet i dess rätta tidsanda.
Många glömmer detta. Det Persson misslyckades med var att ta oss vidare in i framtiden på ett förnyelsespår. Persson var mer av förvaltare än förnyare.
Utmanande och farligt
Var på barnfilm förra helgen med bonusbarnbarnet Lukas, 7 år och såg Happy feet. En animerad film om pingviner med två budskap. Det ena om utanförskap där det föddes en pingvin som inte kunde sjunga som alla andra men gillade att dansa. Utmanande och farligt ansåg de äldre som bestämde.
Många igenkännanden från min egen uppväxt där rockmusiken då ansågs farlig. Det andra budskapet handlade om utfiskningen av sill som gör att bland annat pingvinernas föda försvinner och därmed påverkas hela näringskedjan.
Lukas slutkommentar när vi gick hemåt var obetalbar. Jag påverkar inte näringskedjan för jag gillar flundra bäst.