För femte året i rad gör den svenska tobaksbranschen en insats för ett renare Sverige. På dess uppdrag plockades i april upp 10 000 cigarettpaket i 29 städer.
Men miljömedvetande var inte drivkraften bakom insatsen. Syftet är att inför den skattebetalande allmänheten och de politiska beslutsfattarna berätta om det verkliga tillståndet på marknaden.
Paketen granskas som vore det CSI Tobakssverige, för att fastställa om något annat brott än nedskräpning begåtts.
Det vill säga, illegal försäljning, undanhållande av skatt.
Resultatet, en utredning av Handelns Utredningsinstitut, presenterades för en vecka sedan i Almedalen.
1 januari höjdes skatten på olika tobaksvaror med drygt 10 procent. Finansminister Anders Borg var på sitt mest folkmoraliska humör när han försvarade höjningen, utifrån maximen att staten ska bekämpa det onda och främja det goda.
Men höjningen var av en storlek som erfarenhetsmässigt göder den illegala marknaden och den organiserade brottsligheten. Nu kan konstateras att den obeskattade handeln med cigaretter ökat med 26 procent på ett år och att den svarta marknaden utgör 14 procent av den totala.
Under 40 kronor kan ett paket inte säljas med vinst, lagligt. Men det är bara att fråga, och det går bra att köpa billigare. Det gällde i nästan en tredjedel av 314 kontrollerade försäljningsställen.
De som säljer tobak illegalt lär inte heller bry sig om åldersgränser.
Den svarta tobaken har inte bara en negativ inverkan på folkhälsan utan också på statens budget, återförsäljarna, grossisterna och leverantörerna.
I fjol var andelen rökare nere i 11 procent, väl att märka om man räknar legal försäljning. Andelen rökare har minskat stadigt sedan 1980.
Problemet skulle alltså kunna försvinna av sig självt.
Men i väntan på att det osannolika att människan befrias från denna farliga och beroendeframkallande produkt gäller det att vara saklig.