LEDARE
Diskussionerna om en angöringskaj för stora kryssningsfartyg i Visby böljar fram och tillbaka. Kryssningstrafiken är en del av Gotlands turistindustri, överskattad av vissa och underskattad av andra, beroende på vilken bransch man befinner sig i. Varje gång några kryssningsfartyg måste gå Visby förbi på grund av hårt väder blir vi serverade siffror om hur mycket pengar som Visbys köpmän förlorar. För det är ju egentligen bara Visby det handlar om, eftersom kryssningsbesöken blir kortare och kortare och möjligheterna för resenärerna att komma utanför murarna mindre och mindre.
Uppgifterna om förlorade inkomster varierar hela tiden och ingen vet väl egentligen vad sanningen är. Däremot har en norsk undersökning konstaterat att kryssningsturismen är den turismform som spenderar minst pengar på de besökta orterna. Dessutom läggs heller inga pengar på boende.
Förespråkarna framhåller gärna att en kryssningskaj i Visby skulle komma att gynna hela Gotland och skapa många arbetstillfällen. Samtidigt säger man kategoriskt nej till en placering av kajen på annan plats än Visby och sällan nämns att de utlovade arbetstillfällena endast är korta säsongsjobb.
En kaj som möjliggör angöring för stora kryssningsfartyg även vid hård vind skulle onekligen innebära en möjlighet för Visby, men frågan är om det är ett genomförbart projekt? Kommer det att fungera med strömmar och hårda vindar? Många nautiker menar att det är ett hopplöst fall och det är alltid svårt att teoretiskt simulera hur sjön uppför sig.
Oavsett hur det blir med kryssningskajen finns det en annan och viktigare ”bortglömd” sjöfartsfråga, nämligen en fungerande reservhamn och alternativ förtöjningsplats till Visby för våra ordinarie färjor. I dagsläget fungerar varken Slite eller Kappelshamn för detta. Fler och fler meteorologiska rapporter visar att vi i framtiden får vänja oss vid en blåsigare och mer snabbt växlande väderbild. Detta kommer att medföra inställda färjeturer och svårigheter att angöra Visby hamn.
Men det är inte bara vädret som kan komma att ställa till det i hamnområdet. Ett utsläpp vid oljekajen, en brand i oljelagret, kemikalie- eller gasutsläpp eller till och med ett fartygshaveri i hamninloppet kan stänga hamnen under flera dygn. Och med en stängd hamn blir det snabbt problem för det gotländska samhället. Affärer och företag är beroende av dagliga leveranser och någon större lagerhållning finns inte på Gotland i vårt ”just in time”-samhälle.
Därför är det dags att på allvar fokusera på frågan om en fungerande reservhamn och Kappelshamn kanske kunde bli både fungerande reserv- och kryssningshamn i framtiden. För kryssningsturismen ska ju gynna hela Gotlands näringsliv.