Respekt för fartgränserna kan rädda liv
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Dagens bilar är mycket tekniskt fulländande och ofta i bra kondition. Det är sällan man vid olyckor kan peka tekniska fel som olycksorsak. Vägarna förbättras ständigt, men tyvärr ökar då också farterna till ibland långt över det tillåtna. Sträckan Roma - Visby är bland de bästa på Gotland, men också en av de mest olycksdrabbade.
Eftersom vägarna blir bättre, så borde också olyckstalen sjunka, men så är alltså inte fallet. En av orsakerna kan man finna hos förarna och det ökade aggressiva hörsättet och höjda hastigheterna. Samarbete i trafiken är dessutom ett honnörsord som tyvärr håller på att försvinna och uttrycket "farten dödar" är idag aktuellare än någonsin.
Ju högre farten är, desto kortare blir reaktionstiden och därmed minskar möjligheten att hinna reda ut en oförutsedd händelse. Mot bakgrund av detta framstår det som något märkligt att Vägverket i höst har planer på att föreslå en höjning av hastighetsgränserna på motorvägar till 120 kilometer i timmen. Dessutom rimmar det dåligt med Vägverkets miljömål, eftersom högre fart också innebär ökad bränsleförbrukning och mer skadliga utsläpp.
När man till exempel ser en del motorcyklister dåna fram på gator och vägar i farter långt, långt över det tillåtna kan man lätt konstatera att omdömet brister och attityderna måste förändras.
Det är inte bara myndigheterna som har ett ansvar att fostra morgondagens förare. Det har vi alla, men hur skall bilskolorna kunna lära ungdomar ett gott omdöme i trafiken på tjugo körlektioner om samma ungdomar sedan de var barn sett föräldrarna och andra förebilder ständigt bryta mot hastighetsgränserna? Oavsett hur mycket pengar som satsas på bättre vägar, så är det ändå förarnas omdöme och attityder till bland annat fartgränserna som avgör hur olycksstatistiken utvecklas.