Rimligt med kortare sjuktider
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Men även om det kan variera från person till person hur snabbt man återhämtar sig från olika sjukdomar och skador, så förklaras inte det faktum att Sverige har världens längsta sjukskrivningar av dessa individuella skillnader.
Sammantaget är sjukskrivningstiderna helt enkelt för långa. Det är den enda slutsatsen man kan dra, det är nämligen orimligt att det skulle ta så pass mycket längre tid att tillfriskna i Sverige än någon annanstans, i synnerhet som vi har en av världens friskaste befolkningar.
Att då ha riktlinjer för vad som är en normal sjukskrivning för en viss åkomma underlättar för läkare att göra en rimlig bedömning och det blir ett verktyg att använda när man pratar med en patient som gärna skulle vara sjukskriven längre. Att sjukskrivningstiderna varierar på ett orimligt sätt mellan olika landsdelar - varför ska det ta längre tid att bli frisk i Norrland än i Småland? - är ett annat problem som riktlinjerna kan bidra till att komma till bukt med.
Men det är inte bara över landet som tiderna varierar. Det finns variationer i sjukskrivningstiderna mellan individer, som inte bara motiveras av den faktiska hälsan. Utan snarare patientens önskemål och läkarens lyhördhet inför/möjlighet att stå emot dessa. Sådant som egentligen inte borde ha betydelse för sjukskrivningstiden och gör själva systemet orättvist.
Tyvärr kan generösa sjukskivningsregler användas för att dölja andra problem. Som att Sverige har bland Europas längsta väntetider i vården till exempel. Eller att det finns människor som kanske borde byta jobb istället för att vara kvar på en arbetsplats bara för att det ger mer trygghet än att vara nyanställd med dagens arbetsmarknadsrättsliga regler. Det finns barn som hellre är hemma sjuka än att gå till en skola som man inte trivs i. Varför skulle vuxna vara annorlunda i det avseendet? Men alltför generösa välfärdssystem riskerar att förvärra problem som faktiskt kan lösas om man tar itu med dem istället för att sopa dem under mattan.
Man skulle kunna travestera Pär Nuders uttalande om att i Sverige ska alla ha råd att vara arbetslösa: i Sverige har alla råd att vara sjukskrivna, länge. Det kan låta generöst och rättvist. Men frågan är om det är så. Vem vinner i längden på det? För bakom de långa sjukskrivningarna döljer sig inte bara höga samhällsekonomiska kostnader. Utan också enskilda individer. Människor som ju fler månader som förflyter sedan de senast var på arbetet får allt svårare att ta sig tillbaka dit. Ingen blir helt enkelt friskare av att vara sjukskriven för länge.