Rolf K Nilsson och FNL-generalen
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Och fortfarande tycker att det var befogat. Det flesta vill nog glömma hela historien.
Om Rolf K Nilsson gillar USA:s insats i Vietnam, beklagar han väl fransmännens uttåg ur Indokina också?
Amerikanerna tog ju vid efter fransmännen, som försvarare av demokratin och "de västerländska värdena" i Vietnam. Han kanske rentav flaggar på halv stång på årsdagen av djungelfästningen Dien Bien Phus fall 1954? Det är snart dags i så fall.
Nu tycker Rolf K Nilsson att det enda raka är att kasta bomber på Nordkorea. Hur ska man annars tolka honom? Fullt så galen är inte George Bush, så det blir nog inte av.
Skillnaden mellan mig och Rolf K Nilsson är att jag tror att demokrati är något som växer fram inifrån. Inte något som man bombar fram. Vi har just nu bevittnat hur människorna i Ukraina kastade av sig en korrupt och förhatlig regim på egen hand.
Det har skett i andra länder också, och vi kommer att få se mer av det. Sovjetunionens kollaps var inte heller resultatet av att Reagan sprätte miljarder på Stjärnornas krig och andra vansinniga militära projekt.
Det var snarare USA:s ekonomi än det kommunistiska systemet som knäcktes på kuppen. Förändringarna i Sovjetunionen växte fram ur ett folkligt missnöje med ett system som inte fungerade.
Bistånd och handel bättre
Även i det förstelnade Nordkorea finns en inre dynamik. Än så länge mest på det ekonomiska området, men sådana förändringar brukar föra med sig att människor börjar ställa politiska krav också.
Det är under alla förhållanden inte rimligt att ödelägga den koreanska halvön för att störta den nordkoreanska regimen. Det är bättre att försöka öppna upp landet med ökat bistånd och handel.
Det finns lägen när ett militärt ingripande är motiverat, och det är när folkmord begås framför våra ögon. Men då lyser amerikanerna mestadels med sin frånvaro, som nu i Darfur i Sudan där USA snarast håller tillbaka en militär intervention. USA ingrep inte heller i Rwanda, eller när Saddam begick folkmord på kurder 1988 (för då var USA och Saddam allierade).
Amerikanerna tvekade länge inför att ingripa i Bosnien och Kosovo. Jag stödde faktiskt interventionen mot Serbien, även om jag hellre hade sett att den hade ägt rum på marken än genom enbart bombningar.
Rättssäkerhet i Vietnam
Även Vietnam har förändrats, och inte bara ekonomiskt. Härom året var jag med och tog hand om en grupp vietnameser som var i Sverige för att studera mänskliga rättigheter.
De frågade ivrigt om hur JO och andra svenska institutioner på rättssäkerhetsområdet fungerar. Gruppen leddes av en f d FNL-general, som numera är Vietnams JO!
FNL-generalen verkar ha förändrats mer än Rolf K Nilsson, som envist håller fast vid sin förenklade svart-vita bild av världen. Men det är väl det som är konservatism.