En fråga som säkert kommer att bli het i valet är vinster i välfärden. Mångfald är inte lika med vinst. Till och med i USA drivs mer än hälften av sjukhusen utan vinstsyfte.
Skulle inte Sverige kunna sätta ner foten lite mer då? Mellan 70 och 80 procent av svenskarna vill begränsa eller helt ha bort vinsten från de utförsålda vårdhemmen. Inte så konstigt kanske när den gamle ställs inför faktum.
”Nu har du fått tillräckligt bra vård, resten av pengarna ska gå till aktieägarna”. Eller i skolan där eleven skulle kunna få höra: ”Nu behöver ni inte bättre utbildning eller fler böcker i skolbiblioteket. Det här är en ren lektion i samhällskunskap där vinsten är viktig för företaget”.
Det finns privata skolor som drivs utan vinstintresse, ”Idéburen skola” är ett samlingsnamn för drygt 25 friskolor som drivs ideellt. Vinsten återinvesteras i skolorna.
Nätverket ”Friskolor på lika villkor” drivs på samma sätt. I vården finns det ”Famna”, med ett tjugotal medlemsorganisationer, som verkar ungefär likadant. Birger Schlaug, före detta språkrör för Miljöpartiet, skriver på sin blogg att sociala företag utan vinstintresse förlorar marknadsandelar till vinstbärande företag.
Ingen ökad valfrihet
Då de större bolagen köper upp de mindre går vi mot en oligarki istället för ökad mångfald. Valfrihet löser heller sällan kvalitetsproblem.
Det finns ett apotek på norra Gotland. Valfriheten är inte större för oss innan avregleringen. Om vi inte vill kosta på oss en resa till Visby förstås.
Ett argument för avreglering brukar vara att om företag som tillverkar och säljer rullstolar kan få göra vinst på sina produkter, varför skulle då inte skolor och vård också kunna få ge vinst?
Rullstolar och människor
Svaret är enkelt. En rullstol kan man lätt byta ut om den inte fungerar. Gamla och sjuka människor eller barn är det inte lika enkelt att flytta på. Jämför man rullstolar med barn så ser man också människan som en vara, inte en mänsklig varelse.
Lena Sommestad (S) är orolig för privatiseringen av välfärden. Hon hade önskat ett tydligare regelverk, till exempel i form av ett vinsttak eller krav på att aktörer i välfärden driver sin verksamhet utan vinstintressen.
Sverige är det enda landet i Europa som saknar regler för vinstuttag i välfärden.
Regler och kontroller kostar, och det är inte alltid man räknar med det när service säljs ut. Och regler och kontroller måste vi ha för att förhindra att avreglerad vård och skola missköts.
I en rapport av forskaren Jonas Vlachos i forskningsantologin ”Konkurrensens konsekvenser”, går det inte att säga att konkurrensen i skolsystemet har gett högre kvalitet.
Man kan däremot se att resurser överförs från elever på dåligt fungerande skolor till skolor som fungerar bra.
En påse pengar?
Det finns all anledning att fundera över de företag som tar sig in på den offentliga scenen och talar om vinst som det bästa målet för en bra service. Ser de en elev komma in genom dörren till klassrummet eller en påse pengar?
Har vi inte råd att ta hand om sjuka, arbetslösa, gamla och fattiga har vi inte heller råd med vinster i välfärden.