Rysslands roll i Amerikas val

Foto: Charles Dharapak

Politik2008-03-10 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Häromdagen rådde president Bush sin efterträdare att utveckla en "personlig relation" med ledaren av Rysslands utrikespolitik. Vem som efterträder Bush avgörs 4 november.
I fråga om Rysslands president blev det formellt klart 2 mars, när Dmitrij Medvedev kläcktes ur Kremls kuvös. I maj installeras han i ämbetet.
Vita husets talesman säger att Bush ser fram emot att arbeta med Medvedev. Apropå omständigheterna kring valet hette det att Vita huset gjort klart vad man anser.
Lika återhållsam var inte Hillary Clinton. Hon kallade valet "En milstolpe i reträtten från demokrati". Barack Obama lät likadant. Och republikanen John McCain - han kampanjar som sanningssägare under devisen Straight Talk, rakt på sak, kallade Kreml "en korrumperad och odemokratisk regim".

Med den bedömningen torde det bli svårt för McCain att utveckla en "personlig relation" med Kreml, eller följa Bushs exempel från 2001. Efter en träff med Vladimir Putin sade sig Bush ha blickat in i dennes själ och sett något positivt.
McCain ser bara tre bokstäver - "KGB". Och Hillary Clinton har sagt att en tidigare officer i den sovjetiska hemliga polisen inte kan ha någon själ. Varpå Putin svarade att en innehavare av ett ämbete som Clintons (senator i New York) åtminstone borde ha en hjärna.
Bush, har trots motsättningar och allmän misstro hittills inte anslutit sig till den bedömning av den ryska regimen som är mera i linje med uppfattningarna bland gemene man och beslutsfattare i USA.

Ryssland kom upp i debatten mellan Clinton och Obama inför primärvalen 4 mars, där resultatet innebar en nytändning för Clinton chanser att bli USA:s president.
Clinton hade svårt komma ihåg namnet på Rysslands blivande president. Det har lett till jämförelser med Bush, inför valet 2000 häcklad för att han hade lite svårt att hålla reda på främmande länder och potentater.
Obama anklagade Bush för att ha varit "mjuk mot Ryssland". Skulle alltså Obama kunna bli hårdare än den president som släppt in de baltiska staterna i Nato, erkänt Kosovo och vill installera radar och missiler i Tjeckien och Polen - allt mot Rysslands vilja?

När det nu åter är oavgjort är risken för demokraterna att Clinton och Obama maler ner varandra, medan republikanen McCain kan ägna sig åt att putsa på sin kandidatkrona. Också som ledare för USA i världen. Fast ledaren är än så länge Bush och för honom förestår nya möten med Putin och sedan Medvedev.
Bush har satsat på den personliga relationen med "Vladimir". Bush har uppträtt som om problem kan lösas (det vill säga att Kreml inser att Vita huset har rätt) bara man grillar eller fiskar tillsammans.
Inledningsvis gick det bra, när Putin snabbt ställde upp för USA efter 11 september 2001. Men i dag finns det en mängd exempel på hur den ryska regimens intressen skiljer sig från USA:s.
Stämningen är dålig. Ryssland känner sig föraktat av USA, som i sin tur ser rysk utrikespolitik som tvilling till den inhemska repressionen.
Värt notera är att Bush i fallet Ryssland står för moderation, önskar se broar kvar och dörrar öppna efter presidentvalet.