S-programmet "Att åldras på Gotland" har en fin grundsyn
Att bli äldre är ingen sjukdom. Då kan man börja gå på gymmet.
Foto: ERIK G SVENSSON
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
För Moderaterna är äldre en grupp hjälpbehövande, som är föremål för samhällets omsorg och insatser av olika slag. En stor del av programmet handlar om boende för äldre.
Trygghetsboende i Slite
Jag vet att det är en viktig fråga för många. Här talas om bostäder för 70+, 65+, 55+, Särskilt boende och Gruppboende. Precis så som det blir när man sätter sig, full av välvilja och planerar för någon annan.
De som länge arbetat för ett trygghetsboende i Slite vet hur verkligheten ser ut. När man frågar folk, är det många som uttalar intresse för ett anpassat boende med tillgång till gemensamhetslokaler och sånt. Men när det blir fråga om att teckna kontrakt för att bygga ett sådant boende, då drar de flesta sig ur. När allt kommer omkring vill man bo kvar i sin egen bostad. Precis som jag vill, fast jag är 75+. Socialdemokraternas idéer om bostäder för äldre är annars ganska lika Moderaternas. Det behövs olika typer av bostäder, utifrån olika behov. Båda framhåller den ensamhet som många äldre upplever, när de förlorat sin partner, när gamla vänner dör och barnen lever sitt eget liv. Man vill kanske inte flytta, men man vill ha möjlighet att träffa andra, vara med i en gemenskap, få stimulans av både kultur och gymnastik och god mat.
Att utveckla sina intressen
Den stora skillnaden mellan de här två programmen finns i själva utgångspunkten för resonemanget. Så här börjar S-programmet: Att bli äldre är ingen sjukdom! Att bli äldre kan vara en fascinerande resa. Att fortsätta utvecklas, kanske bli lite klokare... också en period i livet när man har chans att bry sig om sig själv, ta sig tid att utveckla sina intressen". Just så som jag upplevt mina tio år som pensionär.
Det här programmet är skrivet av pensionärer, det märks. Folk som vill fortsätta att ta plats i samhället. Fortsätta arbeta i olika former, vara med i politiken till exempel. Den som är 70 år nu är inte lika gammal som 70-åringar var när jag var ung.
Det låter som om jag bara har bytt perspektiv, men det är sant! Vi som är gamla nu har med oss att vi alltid haft tillgång till bra mat. Vi fick olika vaccineringar när vi var barn. Vi utsattes för skolgymnastikens stärkande av våra växande kroppar. Vi fick lära oss borsta tänderna. Allt sånt som inte fanns för våra farföräldrar.
Vi är helt enkelt en mycket privilegierad generation. Våra föräldrar hade inte bil, vi fick gå eller cykla. Inga elektroniska ljudanläggningar, många av oss hör ännu bra. Flickor rökte inte, så var det bara. Tyvärr, pojkarna rökte, och nu dör en del av dem av KOL. Alkohol var näst intill oåtkomligt för de flesta yngre, motboken var ett effektivt skydd.
Problemen kommer för oss också. S-programmet har många bra idéer om hjälp och omsorg för äldre som behöver det. Där skiljer vi oss inte från Moderaterna. Graden av civilisation i ett samhälle, den bestäms av hur man tar hand om sina barn och sina gamla.
Vill bli behövd
Ändå fastnar jag för S-programmets första budskap: Ta tillvara den äldre generationens erfarenhet. Varje människa har ett värde och vill bli behövd. Värdesätt äldres inflytande i politiken och arbetslivet.