Den gotländska bostadsmarknaden är speciell. Sedan 1950 har befolkningen i Sverige ökat med cirka 40 procent från drygt 7 miljoner invånare till drygt 10 miljoner. Under samma tidsperiod har visserligen den gotländska befolkningen varierat, men det bor lika många på Gotland i dag som för 70 år sedan. Samtidigt har det byggts många tusentals nya bostäder. Bara de senaste 30 åren har det byggts cirka 150 lägenheter per år på ön. Vi borde ha överskott på bostäder. Men till saken hör att upp emot var tredje fastighets ägs i dag av någon som inte är skriven på ön. Vi har alltså en stor mängd fritidsboenden som står obebodda under en stor del av året.
Vi har de senaste decennierna alltså inte bara byggt bostäder för gotlänningar utan även fritidsboenden för främst stockholmare.
Det förklarar också varför Gotland har bostadspriser som är högre än i de festa andra län, samtidigt som de gotländska hushållen uppvisar en genomsnittlig disponibel inkomst en bra bit under rikssnittet.
Gotland har alltså, relativt sett, höga bostadspriser men fattiga hushåll. Det skapar ett ökat tryck på bostäder för normalinkomsttagare. Särskilt hyresrätter.
Tre samverkande faktorer krävs för att kunna bygga socialt hållbara hyreslägenheter, med modern standard till låg hyra.
För det första har kommuner möjlighet att upplåta mark till en reducerad kostnad för byggande av hyresrätter. Det kan resultera i en sänkning av hyreskostnaden på kanske 200-300 kronor per månad.
Det som skulle kunna få större genomslag är effektiviseringar av byggandet. Genom att bygga med stor del andel prefabricerade byggelement, tillsammans med effektiviseringar i materialanvändning och inköp går byggkostnaden att kapa. Även driftskostnaderna går att sänka genom att använda enklare mer lättskötta utrustning för värme och ventilation.
Det som skulle ge störst effekt på hyran av nybyggda hyresbostäder ligger dock utanför kommunen och entreprenörernas kontroll. Utformningen av skattesystemet har gjort hyresrätten till en missgynnad boendeform. Enligt Hyresgästföreningen gör framförallt reglerna kring skatteavdrag för ränteutgifter och fastighetsskatt att det är cirka 2 400 kronor dyrare per månad att bo i en nybyggd hyresrätt jämfört med att bo i ett nybyggt småhus med äganderätt eller i en bostadsrätt.
Kraven på att bygga billiga boenden har funnits länge. Vissa framsteg har gjorts. Men varken allmännyttiga bostadsbolag eller privata värdar klarar att lösa utmaningen på egen hand. Regering och riksdag måste hjälpa till.