Så gör Chavez jobbet åt USA
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Säkerhetspolitiskt är grannskapet, västra halvklotet, inte ett bekymmer för Vita huset på samma sätt som när Castros Kuba sågs som ett sovjetiskt brohuvud i början av 1960-talet eller när en revolutionär vänster tycktes etablera sig i Mellanamerika på 1980-talet.
Men inte är det roligt när enligt Pew 83 procent av kanadensarna tycker att USA struntar i deras intressen. Och även om skepsis mot USA snarast är en del av Latinamerikas historiskt nedärvda identitet så är det ju tråkigt att man där gillar USA mindre än under 1990-talet. Det påstås också att en vänstervåg, med USA-kritik som gemensam nämnare, drar fram över världsdelen.
Så vad göra, för att bli mera omtyckt? Det bästa rådet tycks vara: Ingenting! I alla fall inte så länge Venezuelas president Hugo Chavez tycks göra jobbet så mycket bättre.
Chavez jobbar på för att ena sitt folk, Latinamerika och helst hela världen mot "djävulen" i Vita huset. Men enligt Pew-mätningen har 56 procent av venezolanerna en positiv syn på USA. 71 procent säger att de gillar amerikansk TV och film. 84 procent säger sig tycka att amerikaner är trevliga.
Bara 23 procent uttrycker förtroende för president George W. Bush. Fast då ska man betänka att noteringen hemma i USA för Bush är kring 30 procent. Och 23 procent är nästan dubbelt så mycket som för Rysslands president Putin och Irans president Ahmadinejad, två av de ledare Chavez ser som allierade mot USA.
De närmast berörda i Venezuela verkar reagera mot excesserna i vad Chavez säger och gör.
Bland politiska och ekonomiska ledare i övriga Latinamerika och globalt är Venezuelas oljepengar välkomna, och många finner uppenbarligen ett underhållningsvärde i Chavez utfall mot Vita huset. Men i sina försök att snickra ihop allianser mot USA är Chavez sin egen värste fiende. Han får även hatobjektet Bush att framstå i positiv dager.
Fidel Castro fyllde 81 den 13 augusti. Både han och hans regim har blivit betydligt mera långlivade än USA önskat.
Venezuela häver nu spärren för hur många perioder en president kan sitta kvar. Chavez, 53, kan ha framtiden för sig, tack vare sina pengar och en ordning liknande Rysslands, med viss yttrandefrihet, med val som är princip fria, men inte rättvisa, eftersom det i förväg görs upp vem som ska vinna.
Venezuelas opposition hamnade i underläge när delar av den år 2002 stödde ett kuppförsök. Även USA hamnade på defensiven eftersom Vita huset inledningsvis verkade acceptera kuppen mot en demokratiskt vald regim. Det kan vara förklaringen till att USA verkat vända andra kinden till i fråga om Venezuela. En annan förklaring är att USA varit fullt upptaget med annat. Men just att hålla händerna borta och inte ständigt kräva ingripanden förs fram som en vinnande strategi i amerikansk debatt.
Problem i umgänget, mellan supermakten och dess grannar i söder finns av olika skäl. Men USA bör ha is i magen. Det saknas förutsättningar för framväxt av ett USA-fientligt block. De nationella intressena går isär. Och synen på demokrati förenar fler latinamerikaner med USA än med bröderna Castro på Kuba och Chavez i Venezuela.
Hugo Chavez är förhoppningsvis mindre ett förebud om en ny tid och mer av ett avskräckande exempel hämtat ur det förgångna.