Så tar Schweiz itu med tokar
Foto: PETER KLAUNZER
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
I valet till nationalrådet (den del av parlamentet som företräder hela landet, ständerrådet företräder kantonerna, delrepublikerna) bekräftades att schweiziska folkpartiet, som det heter på tyska, centerdemokraterna, på franska, är det största partiet i Schweiz, med 29 procent av rösterna.
I valet i Polen samma dag försvann ur parlamentet två partier som har främlings- och EU-fientligheten gemensam med schweiziska folkpartiet. Så just de här valen ger inte fog för att tala om en trend.
Men nog blir det svallvågor av framgången för 67-årige kemimiljardären Christoph Blochers parti. Många länder har ju partier med invandringskritiken som gemensam närmare. Ibland lutar de åt vänster, gillar den stora välfärdsstaten, ibland åt höger, med krav på sänkta skatter, som i Schweiz.
En femtedel av de 7,5 miljoner människor som bor i Schweiz är utlänningar. Deras närvaro är nödvändig för att ekonomin skall fungera. Men "Überfremdung" har varit ett tema i schweizisk samhällsdebatt i årtionden.
Blocher har gjort vad som en gång var ett litet bondeparti stort på rädslan för nykomlingarna. Efter förra segervalet 2003 fick han plats i regeringen, som justitieminister. Hans parti (ordförandeposten innehas av en annan person) har lyckats med konststycket att både sitta i regeringen och att knipa röstandelar på att vara i opposition mot sina partners.
Allt tyder på att Blocher behåller en plats i regeringen i Bern, trots kritik mot hans parti i allmänhet och hans person i synnerhet. Schweiz har haft breda koalitioner sedan 1959 och det vill mycket till att man bryter med en ordning som är naturlig i ett land där de viktigaste besluten inte fattas av regering och parlament, utan i folkomröstningar. För att något begränsa deras antal är det praktiskt att i regeringen ta med alla partier stora nog att mobilisera till folkomröstning. På det nationella planet behövs inte mer än 50 000 namnunderskrifter.
Hotet mot folkpartiet tycks just nu vara den inre sammanhållningen. Partiet har ytterligare en företrädare i den sju personer starka regeringen - men denne har kört sitt eget race. Och det finns delar av folkpartiet som ogillar Blochers dominans och stil.
Nästa regering röstas fram av de nya folkvalda den 12 december. Med sedan länge är socialisterna, kristdemokraterna och liberalerna.
Liberalerna (fridemokrater/radikala) var en gång det stora partiet, men ligger i dag på 15 procent, något före kristdemokraterna.
Socialisterna drev valkampanj på att få bort Blocher, men gjorde ett katastrofval, för schweiziska förhållanden, och sjönk till 19,5. Framgången för det gröna parti som räknas till vänstern uppvägde inte förlusten. De gröna är de enda som sagt att de vägrar regera med folkpartiet.
Valdeltagandet var ovanligt högt - 50 procent !
Om Blocher sitter kvar blir han år 2009 Schweiz? president. Det vore som om Sverige skulle företrädas av sverigedemokraternas Jimmie Åkesson.
I andra länder har valutgången tolkats så att schweizarna tröttnat på superkoalitionen och vill ha tydligare alternativ.
Men även folkpartiet säger sig vilja fortsätta att samregera. Populistpartiet kanske inser vad som är populärt. Det är att regeringen sköter löpande ärenden och låter folket bestämma politiken, om det så gäller medlemskap i EU (nej) och FN (ja, år 2002) eller kvinnors rösträtt - först 1971.
Direktdemokratin säger oftare nej än ja.
Över 70 procent av väljarna röstade på andra partier än Blochers. Uppfattas han skada landets intressen kan också han få nej.