Varför byggs inga fabriker i Sverige längre? Om man lyssnar på debatten kan man tro att det beror på någon slags naturlag. Sverige anses ha lämnat den industriella epoken och befinner sig nu i en ny era då vi helst ska sälja tjänster och mjuka produkter. Klassisk produktion flyttar samtidigt till låglöneländer.
Men detta är en sanning som behöver modifieras. Det är andemeningen i en ny rapport från Svenskt Näringsliv. De menar att det aldrig blivit tillräckligt utrett varför produktionen överger Sverige. Efterfrågan på svenska uppfinningar har inte försvunnit. Vindkraftsteknik och vårdrobotar behöver också byggas någonstans. Och produktionen har inte bara flyttat till låglöneländer. Många svenska företag har investerat i produktionsanläggningar i Tyskland, USA och Storbritannien. Dessa länder konkurrerar inte med lägre löner, men däremot med mer industrivänliga politiker.
Tyskland har under de senaste åren fört en aktiv politik för att behålla och utveckla produktion i det egna landet. Det har också lyckats över förväntan. Vad som skiljer Sverige från Tyskland och andra framgångsrika industriländer i Väst är regelverk och myndigheternas inställning. I Sverige kan ett företag få vänta i år på en miljöutredning. Det säger sig självt att ett bolag som bestämt sig för att starta en produktion vill komma igång snabbt och inte vänta. Därför kan vi göra stora förbättringar genom att göra utredningar snabbare.
I sin rapport leker Svenskt näringsliv med tanken på att en ny medelstor fabrik skulle startas i var och ett av våra 21 län. Det skulle ge inkomster och mereffekter på lokal tjänstesektor som efter några år skulle föra upp den svenska tillväxten till runt sex procent. Då skulle Sverige inta en plats i den internationella konkurrensen som vi inte haft sedan 1970-talet.
Exemplet är intressant för det bygger inte på några nyliberala förslag på förändringar av välfärd eller trygghet för svenska arbetare. Det handlar helt enkelt om myndigheter och politiker som ändrar sin attityd till klassisk varuproduktion. Det som en gång lyfte Sverige ur fattigdom kan göra Sverige rikare ännu en gång.
Se bara på tidningen Fokus kommunranking som presenterades i fredags där Gotland kom på 224:e plats. En tydlig trend är att industri- och kranskommuner kommer långt upp på listan. Avgörande för en god placering är kategorin där kommunerna har rankats efter hur arbetsläget är för invånarna.
Men listan är också glada nyheter för alla som vägrat erkänna storstadens överhöghet. Kommunerna runt storstäderna har över lag placerat sig ovanför sina påstått bättre stadsgrannar. Och med fler industrier runt om i landet skulle även de kommuner som ligger längre ifrån de stora städerna kunna producera en bättre livsmiljö. Närheten till naturen är en svårslagen positiv kraft när det gäller exempelvis psykisk hälsa och stresshantering. Men den måste kopplas samman med tillgång på arbetsplatser.
Låt en satsning på tillverkningen leda Sverige och landsbygden framåt igen.