I dagarna kom Socialdemokraternas förslag för att utveckla rektors uppdrag. Satsningen har sju förslag:
1. Dela dagens rektorsuppdrag i två: rektor och intendent
2. Högre utbildningskrav för rektorer
3. Rektorsutbildning med fokus på pedagogiskt ledarskap
4. Kontinuerlig kompetensutveckling för rektorer
5. Mentorshandledning under första året som rektor
6. Möjliggör delat skolledarskap
7. Förskolechefer ska vara rektorer
Rektorsuppdraget är ett komplext uppdrag med många förväntningar. De ansvarar för skolans pedagogiska utveckling, att lagstiftning och riktlinjer efterlevs och resultaten följs upp. Samtidigt ska de vara arbetsledare för en stor grupp anställda, ekonomiskt ansvariga samt oftast ansvariga för lokaler och administration. Det är en ekvation som inte går ihop.
En central del är enligt skollagen det pedagogiska arbetet. Det kan beskrivas som två samspelande delar, indirekt och direkt ledarskap. I det indirekta pedagogiska ledarskapet utformar rektor förutsättningar för undervisning och lärande. I det direkta pedagogiska ledarskapet är rektor involverad genom klassrumsbesök, återkoppling till lärare och analys av skolans resultat.
Det pedagogiska ledarskapet tas upp i undersökningar om rektors betydelse för skolan. I rapporten ”How the world’s best performing school systems come out on top” från McKinsey & Co betonas att varje rektor måste få fokusera på att vara pedagogisk ledare.
Verkligheten ser dock annorlunda ut. När Sveriges Utbildningsradio, genomförde en undersökning om hur svenska rektorer fördelar sin arbetstid kom administration/ekonomi på första plats, därefter elevärenden och personalfrågor. Först på fjärde plats kom skolans kärnverksamhet: det pedagogiska ledarskapet.Skolinspektionen ger en liknande bild.
Under 2012 fick hälften av alla skolor kritik av Skolinspektionen för brister i kvalitetsarbetet. Ofta handlar det om att rektor inte följer upp skolans kunskapsresultat med nödvändiga åtgärder.
Det finns alltså god anledning att politiskt lyfta rektors uppdrag! Min första reaktion på vårt S-förslag med det delade ledarskapet genom en skolintendent var att sånt löser vi väl på kommunal nivå? Att rektor är fri att forma sin ledningsorganisation ska väl inte behöva komma från politiken.
Men så har jag tänkt och studerat forskning och då inser jag att: Jo, det vore bra. Då kan rektor släppa sådant som inte är direkt kopplat till lärandet.
Att slippa allt från möblering av matsalar till anpassning av paviljonger frigör tid för huvuduppdraget. Att intendenttjänsten dessutom är tydligt beskriven och finns med i budget gör det möjligt.
S föreslår att rektorsutbildningen får tydligare inriktning på det pedagogiska ledarskapet. Jag är själv ganska nyligen utbildad rektor och här behövs verkligen just det. Strukturen för utbildningen är framtagen av skolministern och känns precis sådär instrumentell som jag upplever synen på skolan. Utbildningen omfattar 10 högskolepoäng vardera på: Skoljuridik och myndighetsutövning, Mål och resultatstyrning och Skolledarskap.
S vill se en rektorsutbildning med fokus på pedagogiskt ledarskap. Både professionen och skolans huvudmän ska involveras i detta arbete. Rektorsutbildningen ska inte bara vara ett instrument för implementering av aktuell skolpolitik, utan kännetecknas av ett problemorienterat lärande med stort utrymme för kritik och reflektion.
Så jag tackar för inspelet från politiken som jag, efter lite tanke, uppfattar vara på rätt nivå.
Nog med förslag som de skolministern hasplar ur sig i varenda debatt där han uppmanar vår lärarkår att anamma undervisningsmetoder (som katederundervisning) som han tycker är bra!