Alltsedan 30-talet vävdes med stor möda ett vackert välfärdstyg som klätt och värmt det svenska folket. Målmedvetet vävdes det av omtanke och glädje.
Framåt 50-talet började väven uppmärksammas av omvärlden som gärna ville ha något liknande. Det talades om ”Den svenska modellen”. Kunde det vävas också i andra länder?
Tiden gick. Världen reste sig efter världskriget. Nya krig och oro uppstod i andra delar av världen. Länder och folk kastade av sig ok, men tyngdes av nya ok.
I en avskild liten del på klotet levde ett folk i lugn och ro klätt i sitt välfärdstyg. Men världen och oron närmade sig, trängde sig på. En global ekonomi överraskade. Välfärdstyget började bli slitet. Där kom revor i tyget. En ny tid, nya vindar.
Välfärdsfolket i norr var inte beredda. Oro och förvirring. Ekonomi i obalans. Välfärdstyget värmde inte längre. Kyliga vindar drog genom revorna.
Sagan om Sverige. En saga som bländat och fascinerat genom åren långt utanför våra gränser. Ett litet land i nord på en sorts Lycksalighetens ö. En saga som haft många lyckliga delslut.
En slags vandringssaga som tagit ny fart gång efter annan. Som uppmärksammats och fascinerat. Om sagan skulle avslutas nu fick den inget lyckligt slut.
Men sagan kan ta fart igen. En god fe kan sväva in och vispa sitt trollspö. Människorna drömmer. Ett samhälle behöver människor som drömmer och hoppas. Som längtar efter att få vara människor tillsammans.
Välfärdstyget vävs på nytt. Och människorna kan leva lyckliga i alla sina dagar.