Sahlins lokomotiv - ur spår
Vallokomotivens tuff-tuff-tåg. Thomas Östros, Carin Jämtin, Leif Pagrotsky, Mona Sahlin, Thomas Bodström, Ylva Johansson och Sven-Erik Österberg.Foto: Bertil Ericson/SCANPIX
Foto: Bertil Ericson
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Men, Mona, tyvärr: Uppsättningen lokomotiv får snarast väljarna att minnas vinterns problem med tågtrafiken.
Samt minnas Göran Persson när denne 2004 skulle toppa laget. "Gubbchock" kallade tidningen Expressen det när Persson till sist blev klar med den regering som skulle vinna valet 2006. Det gick inte så bra.
Trotjänare är det vänligaste man kan säga om Sahlins lag.
Visst, det finns anledning att påminna om styrkan i det beprövade i en tid när värdet av förnyelse haussas i alla sammanhang, men varför i allsindar behövde Socialdemokraterna kalla till presskonferens (på tisdagen) när "lokomotiven" är politiker väljarna vant sig vid att se och höra sedan år tillbaka?
Fast bland politikerproffs är det en självklarhet att agera så här. Även när man inget nytt har att säga gäller det ju att hålla sig i det massmediala stråkastarljuset.
Oppositionen befinner sig härvidlag i underläge mot en sittande regering, inte minst som nu i budgettider. Sedan veckor tillbaka dominerar Reinfeldt & Co. nyheterna eftersom de kunnat läcka ur vårbudgeten, vilken har extra politisk vikt ett valår.
Förbanden har avlöst varandra inför finansminister Anders Borg framträdande 15 april.
För Mona Sahlin gäller det att skapa en positiv stämning för sitt parti och de rödgröna inför deras av vän och fiende hett åtrådda svar 3 maj. Och på tisdagen 13 april blev det därför både presskonferens om hennes lokomotiv och en artikel på Dagens Nyheters debattsida om hennes vision av "möjligheternas land."
Socialdemokraterna, skriver Sahlin, sätter upp fyra mål i det rödgröna samarbetet: fler jobb, mer utbildning, minskad barnfattigdom och minskat beroende av socialbidrag.
Ingen kan ha något att invända mot dessa mål. Frågan är vilken väg som leder dit. Och vem är mest trovärdig som färdledare?
Med Thomas Bodström som undantag är samtliga medlemmar i Mona Sahlins lag veteraner. Erfarenhet brukar vara ett plus, men för dessa politikers del är den fylld av fel. Det positiva är snarast att de lärt sig av Alliansen - och därför i alla fall lovar att bara delvis rasera dess reformverk om de kommer till makten.
Sahlins vallokomotiv imponerar inte. Om det är något som drar hennes politiska alternativ är det Maria Wetterstrand.
Men blir effekten av Miljöpartiets dragkraft framåt eller bakåt för Sahlin på politikens rangerbangård?