Säkerheten främst
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Vid en ytlig betraktelse kan saken verka självklar. Det råder blodbrist i Sverige och här finns en stor grupp som skulle kunna lämna blod och som enligt uttalanden i media vill göra det.
Fullt så enkelt är det emellertid inte. Anledningen till att homosexuella inte har fått lämna blod är inte någon ondsint diskriminering från det allmännas sida. Det handlar om medicinsk säkerhet för alla mottagare av blod.
Homosexuella är en riskgrupp för smitta av HIV och det är för att hindra spridning som man har stränga regler om vilka som får lämna blod. Andra grupper är också utestängda, det gäller bland annat personer som är eller har varit narkomaner eller besökt prostituerade, då även dessa anses utgöra riskgrupper.
Enligt socialstyrelsens förslag skall det räcka med att personen haft en sex månader lång karantän utan homosexuella kontakter för att det skall anses vara tillräckligt säkert att lämna blod. Skälet till periodens längd är att man då skall en eventuell HIV-infektion ha hunnit utvecklas så att den kan upptäckas. Det tror man i alla fall, för det är så långt våra kunskaper om HIV sträcker sig idag. Men helt säkert är det inte.
Detta förslag ligger i linje med andra händelser i tiden. Till exempel att ett landsting blivit stämt av Homo-ombudsmannen för att ett lesbiskt par inte fått dubbelt så många försök till provrörsbefruktning som heterosexuella par. Motiveringen där var att då paret bestod av två kvinnor borde det ha rätt till dubbla insatser. En liknande värdering om att minoritetens intressen skall sättas främst finns i de politiska önskemål som finns om att alla patienter skall bemötas som potentiella homosexuella. Detta för att homosexuella inte skall känna sig utpekade. Tyvärr drivs den frågan utan reflektion över att heterosexuella därmed istället kan känna sig utpekade.
När det gäller andras liv och säkerhet, som detta borde handla om, måste man vara pragmatisk. Det är inte rimligt att riskera att oskyldiga utomstående smittas för att tillgodose en viss samhällsgrupps önskan att inte känna sig utanför.
I Sverige slår vi oss gärna för bröstet över att vi alltid handlar med invånarnas säkerhet för ögonen. Exemplen är många och kan hittas bland alltifrån krav på cykelhjälm till anmälningsplikt för tillbud inom vården. Emellertid finns inget annat land där man tillåter homosexuella att lämna blod. I resten av världen gör man en annan säkerhetsvärdering.
Då är det dags att ana ugglor i mossen och ifrågasätta om inte detta förslag handlar om att tillgodose en viss grupps önskan om företräde framför en verklighetsbaserad bedömning av farorna för medborgarna i övrigt.