Sänkta löner ger fler jobb! Visst låter det frestande.
Företagen får råd att anställa. Arbetslösa ungdomar kan få arbete, långtidsarbetslösa slussas tillbaks. Varför är inte alla med på detta? Hur kan man till och med kräva höjda löner?
Vill ha billig arbetskraft
Hur gärna han eller hon än skulle vilja kan inte en företagare vara idealist. Utan vinst riskeras konkurs. Så enkelt är det. Inget att moralisera över så länge vi har den kortsiktigt profitstyrda ekonomi vi har.
Företag ger inte arbete av ideella skäl. De köper arbetskraft för att kunna producera så billigt som möjligt. Den avgörande förutsättningen är att det finns efterfrågan på det som produceras. Det är verkligen inte kapital det är brist på.
Detta resonemang betyder att fler jobb inte skapas genom sämre villkor för de anställda eftersom sänkta löner minskar efterfrågan. Höjda löner skapar efterfrågan och skatteintäkter.
Fackföreningarnas uppgift är att uppehålla arbetskraftens värde gentemot detta obönhörliga vinstkrav. Det är förstås i det perspektivet illavarslande att Stefan Löfven som Metallordförande med knapp majoritet drev igenom låga krislöner.
Välfärd gav begåvningsreserv
Johan Rönnblom påpekar på Newsmill att huvudförklaringen till den fantastiska utvecklingen under 1900-talet är att medan de flesta svenskar på 1800-talet levde i fattigdom och ägnade all sin energi åt att över huvud taget överleva, så gjorde liberala och socialistiska reformer att fler fick utrymme för fritid, kunde spara pengar, och utbilda sig.
Nu frigjordes allt mer av befolkningens potential för forskning, kulturella och sociala förbättringar samt entreprenörskap.
När samhällets toppar och politiker nu arbetar för att trycka ner allt större delar av befolkningen i osäkra låglönearbeten, så är det förödande för Sveriges långsiktiga sociala och ekonomiska utveckling.