Gustav Åhlén undrade i gårdagens Gotlänningen vad jag tycker är provocerande i att en ung person får hjälp med läxorna, uppnår bra betyg och gör karriär.
Ingenting alls, är mitt svar. Det som är kraftigt provocerande är om detta sker med hjälp av skattesubventioner som alla, alltså även de familjer som inte kan utnyttja skatteavdraget, får vara med och betala.
Därför vill jag att alla barn ska ha tillgång till läxhjälpen, lämpligen inom skolans ram. Det skapar jobb och är ett mycket bättre resursutnyttjande än någon slags privatlärare i hemmen. Privat skattegynnad läxhjälp är uttryck för ett gammaldags sätt att tänka som jag hoppades att Sverige skulle ha lämnat långt bakom sig.
En allmänn läxhjälp var alltså vad rubriken ”Läxhjälp åt alla!” i tisdagens Gotlands Folkblad syftade till. Gustav Åhlén kanske inte läste så långt att han förstod det.
Det finns större frågor att ta sig an på utbildningsområdet. Klart är att skolresultaten befinner sig i en oroande utveckling. Folkpartisten Jan Björklund har varit ansvarig för skolan sedan 2006 så det börjar bli lite svårt att vifta undan den oron genom att skylla på Socialdemokraterna som Gustav Åhlén gör.
Det är ju inte så att det börjat bli bättre i den svenska skolan, det är tvärtom. De nya rapporter, förkortade TIMSS och PIRLS, som mäter matematik- och läsfärdigheter, och som Gustav Åhlén nämner, visar tyvärr att utvecklingen går i fel riktning. Trots de björklundska reformerna.
Och klyftorna växer mellan elever och mellan skolor. Det räcker inte om välrenommerade innerstadsskolor i storstäderna klarar resultaten, vi behöver en jämlik och bra skola i hela landet.
Ett skäl till Sveriges starka tillväxt under andra delen av 1900-talet är den generella höjningen av utbildningsnivån. Halkar vi efter omvärlden på det området är det allvarligt för framtiden. Redan nu vet vi att bland annat industrin har svårt att finna tillräcklig kompetens för sin rekrytering.
Också allianskollegan Moderaterna tycks nu ha tappat tålamodet med skolpolitiken. I ett ögonblick av insikt säger den moderata ordföranden i riksdagens utbildningsutskott Tomas Tobé enligt Dagens Nyheter i går:
”Vi vill inte begränsa skolvalet eller försöka börja blanda klasser. Men vi kan inte ha så här stora skillnader emellan klasser.” Han inser förmodligen inte sambandet men det är en annan historia.
Staten satsar många gånger mer per elev och timme genom läx-RUT än i den vanliga skolan. Det är varken rättvist eller kostnadseffektivt.