År 2035 kommer det att fattas 200 miljarder kronor för att finansiera vår välfärd. Det har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) räknat ut. Under Almedalsveckan lyssnade jag på en paneldiskussion om deras rapport "Hur ska välfärden formas i framtiden?".
Det är en allmän uppfattning att kommunen satsar allt mindre på skola, vård och omsorg. Alla talar om besparing och neddragning på alla håll. Sanningen är att det satsas mer än någonsin. Helt enkelt därför att kraven ständigt ökar, och utvecklingen gör att allt mer kan göras.
För 30 år sen var det ovanligt med höftledsoperationer. Idag har nästan alla mina jämnåriga gjort en eller två sådana. År 1954 var vi drygt 8000 som tog studenten. Idag går alla tonåringar i gymnasieskolan och minst 2 700 avlägger doktorsexamen varje år.
Välfärden ska omfatta alla
Välfärden kan inte effektiviseras på samma sätt som industriproduktion. Ändå vill de anställda ha samma löneutveckling som de allt färre i industrin.
Höger och vänster i SKL är eniga till en del: Välfärden skall omfatta alla och den skall vara skattefinansierad. Men sen skiljer det sig förstås. SKL:s moderate ordförande Anders Knape vill se att folk betalar en del själva. Skall verkligen kommunen betala för dyra mediciner som man inte ens vet om de hjälper? Men då säger Ilmar Reepalu, socialdemokratisk andre vice ordförande, ifrån. De med privat försäkring skall inte gå före.
Annelie Nordström från Kommunal kräver skattehöjning. Alla löften om heltid åt alla i vården har inte infriats. De offentliganställda utnyttjas. Klart att ungdomar inte väljer vårdutbildning med de usla lönerna och ovärdiga arbetsvillkoren. Irene Wennemo, huvudsekreterare Socialförsäkringsutredningen, talar om att få upp sysselsättningen. Alltför många invandrare går arbetslösa. Det finns fler sätt att öka skatteintäkterna. Folk måste arbeta längre!
Naturligtvis säger Knape emot. Jobbskatteavdraget har ökat sysselsättningen. Det finns inte underlag för heltid för alla i vården. Arbetsbelastningen under dagen är så ojämn. Han tar upp frågan om gränser för välfärdsuppdraget. Folks förväntningar överskrider ofta det rimliga. Menar han. Det kan inte finnas fri dragningsrätt på skattepengar.
Ineffektiv utbildning
Annika Lundius, vice vd för Svenskt näringsliv, talar också om utanförskapet. Ineffektiv utbildning. Vi satsar mest i världen på skolan. Ändå säger hon att 14 procent ramlar ur. Hon vill ha sänkt skatt. Bort med värnskatten, som tas ut på högre inkomster.
Sverige är beroende av sin export, det är handelsöverskottet som betalar välfärden. Om folk får stå för en del kostnader själva, blir de kanske försiktigare, i trafiken till exempel.
SKL:s siffror visar på stora skillnader i kostnadsökningen. Allra mest har handikappomsorgen ökat sen 1980, med 232 procent. Den borde riksdagen, som har stiftat lagen om LSS, betala, menar Reepalu. Någon framkastar att de funktionshindrade har starkare röster som talar för sig än de mycket gamla, multisjuka. Äldreomsorgen har bara ökat med 62 procent, trots att vi lever så mycket längre än förr.
Den här rapporten har fler siffror, som kanske stämmer till eftertanke. "... för att upprätthålla försörjarkvoten på dagens nivå", det vill säga antalet som arbetar i förhållande till dem som inte arbetar, behövs en invandring på 300 000 om året.
På 20 år gör det sex miljoner, mest från Afrika och Asien, Europa har inget befolkningsöverskott. Finns det någon anledning för alla dessa människor att lära sig svenska?