Sveriges förre statsminister Göran Persson har berättat om hur han mötte Wall Streets unga finansvalpar - och insåg vikten av en stabil svensk ekonomi. Den som är satt i skuld är inte fri, var hans slutsats av 90-talskrisen. Saneringen av den svenska ekonomin är en viktig del av det Perssonska arvet, numer förvaltat av Anders Borg.
Under Barack Obamas tid i Vita huset har den amerikanska statsskulden ökat med 42 procent. Under föregående räkenskapsår hade man utgifter på 3 600 miljarder, mot 2 300 miljarder i intäkter. Svenska Dagbladets Andreas Cervenka sammanfattar pedagogiskt: amerikanerna lånar nästan 40 kronor för varje spenderad hundralapp.
På onsdagen sjönk euron till den lägsta kursen mot dollarn på nästan ett år. Eurokursen mot yenen är den lägsta på ett decennium. Italienska och portugisiska småsparare oroar sig för morgondagen - och har goda skäl till det.
Intäkter och utgifter går inte ihop.
I Sverige diskuteras nu utvecklingen på bostadsmarknaden. Har vi en bostadsbubbla, och kommer den brista? Vad vi vet är att många svenskar belånat sina bostäder upp över taknocken - för att man köpt dyrt, eller renoverat för lånade pengar.
För den enskilde är det inget problem att fastighetspriserna minskar, om man inte tvingas sälja i det läget. Då kan det bli ett hårt slag mot den egna ekonomin, när man plötsligt står med lån större än husets försäljningspris.
Skuldkriser - såväl individuella som globala - kan på sikt bara lösas på ett sätt: intäkter och utgifter måste gå ihop. Och det går inte att låna sig ur problemen. Den som är satt i skuld är inte fri.