Satte punkt för Sovjetunionen
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Det är inte precis uppfattningen i länderna väster om Ryssland. Men inte bara herrarna i Kreml utan även en god del av befolkningen torde hålla med. Ty dess dom har varit hård över Putins företrädare i Kreml, Jeltsin och Michail Gorbatjov. Man slapp vara rädd för staten, men demokrati och marknadsekonomi blev för många liktydigt med ett svårare liv, med korruption och kaos.
Jeltsin är förklaringen till att Putin står så stark i opinionen. Livet har blivit mera förutsägbart, med chans till ökat välstånd. Putins sätt att företräda sitt land internationellt imponerar, likaså hans oryskt sunda livsstil. Och utlandsskulden har avvecklats.
Enligt legenden kallade ryssarna på vikingar för att styra deras land, som "är stort och rikt men utan ordning". Perioderna av oreda har sedan varit återkommande i rysk historia. Kanske var Jeltsins era ett sådant mellanspel mellan olika auktoritära ordningar.
Oron för kommunismens comeback ledde till snabba reformer, men verkningarna sög kraften ur det folkliga stöd som kunde ha uppstått för ett dynamiskt civilsamhälle.
Som sig bör yppas ingen kritik i Putins minnesord över företrädaren. Putin hyllar en "rak och modig nationell ledare" för att han med massivt stöd av folket stiftade en grundlag som satte de mänskliga rättigheterna högst - att yttra sig fritt, välja sina ledare och forma det egna livet.
Michail Gorbatjov, Sovjetunionens förste och siste president, tillåter sig däremot att påminna om skarpa konflikter. Gorbatjov säger att han var bestämd motståndare till Jeltsins uppfattning att det skulle gå bättre om Ryssland frigjorde sig från de andra sovjetrepublikerna.
För omvärlden var det viktigaste att Jeltsin resolut satte punkt för Sovjetunionen, genom att trotsa kuppförsöket i augusti 1991 och sedan tillsammans med företrädare för Vitryssland och Ukraina förklara Lenins och Stalins statsbildning upplöst. Alla Jeltsins tillkortakommanden förbleknar jämfört med den fredliga upplösningen av "Ondskans imperium".
Begravningshögtiden för Boris Jeltsin påverkade i år tidpunkten för den ryske presidentens årliga tal till parlamentet om tillståndet i federationen.
I sitt tal för två år sedan kallade Putin upplösningen av Sovjetunionen för en katastrof.
Men det som för Putin var en katastrof var för folken i Baltikum det bästa som hänt dem sedan självständigheten efter första världskriget. Och för ryssarnas grannar i Nordeuropa skapade Jeltsins fredliga reträtt hopp om en ny era av samarbete, befriat från hundratals år av ofta blodig konkurrens.
Under 90-talet var oredan i Ryssland, osäkerheten om den ekonomiska och politiska utvecklingen, ett säkerhetspolitiskt orosmoment för dess grannar i Central- och Nordeuropa. Det är nog så att man precis som den ryska allmänheten föredrar den nuvarande ordningen. Även om man skulle ha föredragit en annan - den som förknippas med de förhoppningar Boris Jeltsin inte kunde eller ville infria.