Sedelbrasan var värst
Foto: Claudio Bresciani / SCANPIX
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Och man frågar då: Vad kommer vi att minnas mest av årets vecka? Och proffstyckarna verkar vara helt överens: Littorin, Littorin, Littorin! Så är det inte alls när det gäller "vanligt folk"!
Där jag bor nu, på äldreboendet i Hemse, träffar jag ett antal "vardagsgotlänningar"; personal här, besökande till medboende och andra. När innehållet i, och vad man kommer att minnas av årets Almedalsvecka kommer på tal så är det en helt annan sak som dominerar: Gudrun Schymans sedelbrasa.
De stadiga gotlänningar, som jag träffar här, de säjer att köpt sex, det har väl "storgubbar" alltid gjort. Men att ge sig på och bränna upp 100 000 kronor, det anser man vara höjden av nonchalans, arrogans, bristande respekt för slantar. Pengar som så många får kämpa hårt för, och som kunde ha använts till så mycket annat nödvändigt och vettigt!
Förvisso är det många som förstår och instämmer med Gudrun i hennes syn på jämställsfrågorna, men man fördömer på det kraftigaste hennes metod att marknadsföra sina åsikter!
Själv växte jag upp i trettitalets fattig-Sverige. När jag som liten pys fick mina första egna slantar, fick jag också av mamma och pappa en liten börs att ha pengarna i, att gå med pengarna "laust ei lummar"(löst i fickorna) var något som inte alls var tillåtet!
Den här respekten för pengarna, har levt kvar länge. Den lever ännu kvar hos många, och det är därför som man nog tycker att det Littorin eventuellt har gjort, visst är det fult.
Men det Gudrun Schyman gjorde, det var helt enkelt för jävligt!