Sjuk filmdebatt
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Inte minst en mängd svenska journalister gläds över en anledning att låta sin antiamerikanism grassera fritt. Det skrivs recensioner och kulturartiklar för glatta livet om hur vi än en gång får en bekräftelse på att USA representerar det mesta som bör ogillas, och motsatt, hur huvuddelen av det USA står för är sådant vi bör akta oss för. Under rubriken "?Sicko? berör oss alla" får till exempel Anna-Lena Haverdahl en anledning att varna för privat vård:
"Michael Moores målande och näst intill groteska nidfilm om dagens urartade amerikanska sjukvårdsystem, ?Sicko?, borde sända chockvågor även till våra europeiska ?mönsterländer?."
Så illa kan det alltså bli om privata vinstintressen totalt får styra vården."
Det skulle kunna vara en ledartext i en socialdemokratisk tidning, eller kanske vänsterns Flamman. Men det är en artikel hämtad ur fredagens Svenska Dagbladet. På nyhetsplats!
För när det handlar om kritik mot USA, då är alla fina principer om journalisters objektivitet som bortglömda. Då struntas det blankt i om kritiken är saklig överhuvudtaget.
Michael Moore arbetar i underhållningsbranschen. Han gör humoristiska filmer i dokumentär förpackning. Men det är propaganda, inte sanning han sysslar med. Det inser också de svenska journalisterna. Till viss del. Moores hyllning av sjukvården på Kuba - som nu även landets förtryckta befolkning själv vågar ta risken att kritisera - tycks genomskådas även av de mera vänstervridna elementen på kultursidorna. Och skildringen av den europeiska vården anses vara lite väl rosenröd.
Men att av detta - att Moore använder sig av grova generaliseringar och ibland rena lögner - dra slutsatsen att han är allt annat än trovärdig även när det handlar om skildringen av den amerikanska vården tycks inte falla kritikerna in.
Antingen det, eller så väljer man helt enkelt att blunda för detta faktum för att kunna utnyttja "Sicko" till att göra ytterligare en poäng om hur fruktansvärt allt är "over there".
När det handlar om att föra fram ett dolt eller öppet USA-hat tycks inga exempel vara för små, för skruvade eller för konstruerade för att tjäna som bevisföring. Det är något ja, vad ska man säga... nästan sjukt över det hela.