Sjukvårdens sparförslag

Politik2007-04-25 06:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Över måndagens kommunfullmäktige svävade ett mörkt moln - sjukvårdens ekonomiska problem. Den grumlar glädjen över det starkaste bokslut vi sett, den sår split mellan våra politiker, den utmanar - men till vad?
P-O Jakobsson är svarslös, skriver Håkan Ericsson i sin ledare, men han är själv lika svarslös: "Idag (tisdag) får vi veta, om han har modet att nedrusta den gotländska sjukvården. Eller om han har modet att säga till den borgerliga kommunledningen, att det behövs 50 miljoner mer till sjukvården"
Menar Ericsson att nu kan socialdemokraterna luta sig tillbaka och se på - hur majoriteten än beter sig, så är det lika fel. Vad vill socialdemokraterna då?

Ovärdigt ansvariga politiker
Sen jag kom med i kommunfullmäktige 1994 har det varit samma visa varje år: Nu måste sjukvården klara sig inom sina ekonomiska ramar!
Vilket den aldrig gjort, varken under borgerligt eller vänsterstyre. Det är ovärdigt ansvariga politiker att inte se att detta är ett gemensamt problem som vi inte kommer runt hur länge som helst.
Bo Björkman (s) och Carina Lindberg(v) har en enkel lösning. Tillför 50 miljoner kronor mer till sjukvården!
En kommunal ekonom hjälper mig att räkna ut att det kräver en skattehöjning på 60 öre. Skulle ett vänsterstyre gjort det? För inte ens de tror väl, att 50 miljoner kan tas från skolan och äldreomsorgen. Ännu sämre vägunderhåll ger inte många tusenlappar.
Problemet är ju att inte heller det skulle räcka. Ursäkta, men det är som att pinka i byxorna. Om några år man i samma situation igen. Nya dyra mediciner, allt äldre och mer vårdkrävande medborgare. Ännu fler dyra operationer kan göras. Och så vidare.

Läkarnas höga löner
Nu vill jag se på detta som en amatör utan kunskaper om sjukvårdsapparaten. Det första som slår en sådan med hjärtat till vänster är de mycket stora löneskillnaderna i vården. Är läkarens arbete verkligen värt fyra gånger så mycket som undersköterskans?
Men sådana sparförslag tillåter inte Facket - det finns inte med på listan. Nå, jag vet också att läkare kan välja var de vill jobba - de har lyckats uppehålla brist på läkare.
Vidare tror jag att den dyra läkartiden kunde ransoneras mer. En erfaren distriktssköterska klarar många av dem som går till doktorn av oro för det ena eller det andra.
Kan det vara något sånt som överläkaren Thomas Kuntze säger när han talar om: "stora strukturella förändringar av organisationen"? Inte heller med på listan. Carina Lindberg sa en intressant sak: "Tänk hälsa - inte sjukdom!" Jag vet inte alls vad hon menar, men jag kan tänka, att vi nog får börja ta mer ansvar för vår egen hälsa.
Kraftig övervikt och rökning - två orsaker till många sjukdagar som bara den enskilde själv kan göra något åt. Men sånt får man väl inte säga, det är diskriminering. Nej, jag vågar inte föreslå att ta med det på listan. Rökarna betalar ju rätt mycket skatt.
Sjukvården kommer att kräva rejält omtänkande - både för vänster och höger. Vi vill inte ha det amerikanska systemet där tiotals miljoner invånare i ett rikt land står utan sjukvård, därför att de inte har betalt till sjukförsäkringen.

Betala sjukvården solidariskt
Kan vi enas om att vi vill betala sjukvården solidariskt - och att de med höga inkomster bör betala mer än de med låga? I så fall lämnar vi skattefinansieringen. Högre skatt slår för hårt mot låginkomsttagare.
Kunde man tänka sig en form av sjukförsäkring, obligatorisk för alla? Något liknande den obligatoriska arbetslöshetsförsäkring som nu föreslås.
Fast här kan man inte utgå från beräknade risker. Ingen av oss vet hur mycket vård hon kommer att behöva.
Det är väl ett försvar för den solidariska finansieringen. Av var och en efter förmåga - åt var och en efter behov.