Skärpt kontroll i matlandet
Foto: Kallestad, Gorm
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Att kunna njuta av god mat förutsätter att det inte kommer ont efter. Att maten hanterats på ett säkert sätt är en nödvändighet. Tyvärr går det inte att lita på att allt flyter på som det ska och att alla företag sköter sig - det krävs också kontroller.
När det gäller livsmedelshantering är kontrollen uppdelad så att länsstyrelserna sedan 2009 har ansvar för att kontrollera den så kallade primärproduktionen - det handlar i huvudsak om dem som på vanlig svenska kallas bönder - medan kommunerna har ansvar för tillsyn av övrig livsmedelshantering.
Över alltihop vakar Livsmedelsverket som sammanställt en rapport över hur livsmedelskontrollen utfördes under 2009. Det är en upplyftande rapport, som visar att livsmedelskontrollen är ett område som under senare år fått kraftigt ökade resurser. Antalet personer som arbetar med livsmedelskontroll har ökat från 475 årsarbetskrafter 2006 till 693 år 2009 - det är en ökning på 45 procent. Ännu mer anmärkningsvärd är ökningen av antalet kontrollbesök, som nästan tredubblats. Under 2009 rapporterades nästan 65 000 besök, tre år tidigare endast drygt 22 000 besök. Av de anläggningar där den bedömda risken var störst fick 93 procent minst ett besök under 2009 - de flesta fick betydligt fler.
Andelen anläggningar som fått besök varierar dock kraftigt mellan olika län. Flitigast var kommunerna i Halland, där 69 procent av anläggningarna fick besök. I det län som hade lägst andel, Gotland, var det bara var tredje anläggning som besöktes under 2009.
Mycket är alltså bra med livsmedelskontrollen i Sverige, men allt är inte ljust. Trots de ökade resurserna är det många kommuner och länsstyrelse som anser att de inte har tillräckligt med personal. Detta förklaras delvis med att antalet livsmedelsanläggningar också ökat kraftigt, om än inte lika kraftigt som antalet livsmedelsinspektörer.
Mer anmärkningsvärt är att länsstyrelserna, som tagit över delar av kontrollen, inte riktigt klarat sin uppgift. Bland annat har man inte prioriterat kontrollerna av frilandsodling av grönsaker - något som enligt den riskklassificering som gjorts är en prioriterad verksamhet att kontrollera. Ännu mer anmärkningsvärt är kanske att fem av 21 länsstyrelser överhuvudtaget inte rapporterat något resultat från livsmedelskontrollen till Livsmedelsverket.
En bra livsmedelskontroll är viktig för en god matsäkerhet och därmed för att kunderna ska kunna känna sig trygga. Det är dock viktigt att det hela tiden sker på ett effektivt sätt, både för myndigheterna och för de verksamheter som är utsatta för granskning. Det är därför viktigt att olika myndigheter samordnar sina kontroller. Om den som driver en restaurang får ett samlat myndighetsbesök där man tittar på hur livsmedelshantering och alkoholserveringen sköts, samtidigt som skatteverket tittar på sin del. Ett sådant arbetssätt innebär sammanlagt en mindre börda på företagaren, utan att kontrollen blir mindre effektiv.
Detta är viktigt också för kunden. Kostnaden för livsmedelskontrollen betalas med avgifter och hamnar förr eller senare på kundens eller gästens nota. Bra och säker mat är viktig, men pålagorna för kontrollen måste vara rimlig så att någon också har råd att äta den säkra maten.