Ledare: Skatt som kostar utan att värna

Värnskatten dyker upp i debatten med jämna mellanrum. Jan Björklund nämnde den i sitt sommartal och lovade att han skulle försöka få in ett avskaffande i höstens budget.

Det är lätt att förstå folkpartiledarens ovilja mot värnskatten. Det är en konstig skatt som egentligen inte tjänar något annat syfte än att representera jantelagen i skattesystemet.

Värnskatten gäller inte många svenskar. Den träder in med fem procent extra skatt på inkomster som överstiger 46 740 kronor. För de flesta av oss är det en fantasisumma. Vem skulle inte vilja betala värnskatt?

Värnskatten drabbar inte individer. Det är ingen som tvingas äta makaroner sista veckan i månaden på grund av att värnskatten slagit till.

Men värnskatten blir ett problem på ett samhällsekonomiskt plan. Ty även om värnskatten inte tar särskilt mycket pengar, har den psykologisk effekt. Den som får värnskatt betalar nämligen mer än femtio kronor i skatt på varje ny tjänad hundralapp. Självklart sänker det motivationen för att jobba mera. Skatten leder därför till att mycket produktiva personer som förser samhället med goda skatteinkomster slutar att anstränga sig efter en viss nivå. Skattemässigt innebär det mindre inkomster för staten.

Långtidsutredningen 2011, som är en oberoende utredning med brett förtroende, menar att flera studier visat på värnskattens negativa inverkan.

"Dessa studier finner alla att ett avskaffande av värnskatten inte skulle kosta samhället något i form av minskade skatteintäkter, utan snarare öka skatteintäkterna. Vi anser därför att värnskatten bör avskaffas."

Men det är inte bara i rena pengar som värnskatten är ett problem.

Om Sverige ska vara ett industriland att räkna med på den globala marknaden måste vi kunna locka hit ingenjörer och forskare från andra länder. Dessa tillhör självklart inkomstgrupper där värnskatten är aktuell. Om de väljer mellan olika europeiska länder att flytta till, kommer Sverige hamna långt ned. Vi har nämligen Europas högsta marginalskatter. Med värnskatten inräknad ligger de över 55 procent. Snittet i EU är 37 procent.

De höga skatterna är tyvärr en negativ del av det svenska varumärket. Och vi bör vara medvetna om att personer med nyckelkunskap kommer att välja bort oss.

I förlängningen är det ett större problem än att värnskatten kostar några hundra miljoner varje år. Höga skatter på inkomster förstör långsamt den svenska industrins konkurrenskraft. Därmed minskar utrymmet för våra välfärdsambitioner.

Därför går det inte annat än att hålla med Jan Björklund. Värnskatten borde avskaffas.