Så kom det då, beskedet om att skatten höjs med 50 öre. Inte oväntat då regionen har gått mer eller mindre med underskott de senaste 20 åren. Alternativet hade varit att kraftigt skära ner i välfärden.
De hotade skolorna på landsbygden hade hotats igen, brandsäkerheten kanske försämrats med mera. Signalen hade blivit att Gotland utanför Visby inte är någon bra plats att bo på.
Ändå ska det skäras i välfärden. Vårdcentralen i Fårösund stängs på obestämd tid och den i Roma lever på lånad tid. Det är en stor besvikelse för alla dem som hoppades att med högre skatt skulle vi slippa sådant här.
Höjda avgifter
Det som också är tråkigt är att en del avgifter höjs. Det drabbar främst de sämst ställda som inte fått ta del av jobbskatteavdragen. Tandvården blir dyrare och det är ännu en spik i kistan för dem som inte har råd att gå till tandläkaren.
Det enda som är lite lustigt i det hela är att några ledande i oppositionen kallade skattehöjningen för valfläsk (sic). Det var den märkligaste åsikten jag sett på länge. Hur kan en skattehöjning vara valfläsk? Det måste vara ytterst få som vill ha en skattehöjning för skattehöjningens egen skull? Lider man av argumentbrist?
Jobbskatteavdrag
Man får inte heller räkna bort jobbskatteavdragen. De påverkar inte direkt de kommunala skatteintäkterna, utan bokförs i statens budget. Indirekt kan det påverka ändå, då staten får mindre pengar att fördela för utgiftsstöd till kommunerna.
Ofta kommer det förslag om att skära ner på byråkratin. Det finns nog en del att göra där, men samtidigt minskar skatteintäkterna om fler blir arbetslösa. Något man kunde ifrågasätta är om det planerade sporthallsbygget verkligen är värt att höja skatten för? Visst vore det bra med en ny sporthall, men jag tror inte befolkningen tre mil utanför Visby är så värst behjälpta med en sporthall i den ekonomiska kris vi har idag.
Förslaget att sänka politikerlönerna är populärt. Men på Gotland är det bara kommunalråden och ett oppositionsråd som är direkt avlönade av regionen, plus några ”pensionärer”. Nämndordförandena har arvode för det arbete de gör och andra har ersättning för förlorad arbetsförtjänst.
Sten i glashus
Eva Nypelius skriver på grannsidan 16 oktober och kritiserar regionen. Istället för att skattehöja borde de minska utgifterna, menar hon.
Nypelius kastar sten i glashus. Den 14 december 2012 kunde vi läsa i tidningen att hon tar ut en politikerpension på cirka 25 000 kronor i månaden. Hon säger vidare i artikeln att hon: ”… valt (sic) att arbeta politiskt och där är inte alla uppdrag så välbetalda.” Vidare är Eva Nypelius verksam i familjens lantbruksföretag men, enligt egen uppgift, lyfter hon nästan ingen lön.
Om man själv aktivt tar emot pengar man borde kunna avvara (och ta ut lön ur lantbruksföretaget istället) ska man nog akta sig för att vara kritisk.
Till skillnad från andra arbetslösa behöver inte heller Eva Nypelius redovisa vilka jobb hon har sökt.