Skeva och usla

Politik2007-05-23 06:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
När skolkyrkan i Säveskolan var som mest omdebatterad hävdade jag att det inte är där eventuell indoktrinering sker. Det är med tendensiösa läromedel och opinionsbildning förklädd som undervisning som hjärntvätten utförs. I går fick jag vatten på min bönekvarn. Mauricio Rojas presenterade i går, bland annat på Dagens Nyheters debattsida, en rapport som granskar svenska läroböcker. Det visar sig att historieskrivningen skulle kunna liknas vid en socialdemokratisk pamflett, trots att böckerna är utgivna av förlag som Bonnier och Liber. Borta är entreprenörerna och industrialisterna. Borta är företagandet och välståndsutvecklingen under senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet. Borta är alla krav på vetenskaplig grund. Nej, välståndet kommer med den socialdemokratiska valvinsten 1932. Men på senare år har den eroderat. Trycket från världsmarknaden och svekfulla svenska företag har tvingat oss "spara på välfärden", och den svenska ekonomiska politiken har blivit "mer lik den i de flesta andra rika länderna" (Libers SO-S Historia).

Som Rojas skriver: "när man läser något liknande förstår man varför allehanda globaliseringsfientliga irrläror så lätt kan få fotfäste bland våra skolungdomar".
I måndags skrev jag apropå en undersökning av svenska elevers kunskap i modern historia att dåliga kunskaper föder dåliga värderingar. Här har vi ytterligare ett exempel.

En som granskar läroböcker med lite gladare humör än Rojas - men med skarprättarskärpa - är litteraturhistorikern, författaren och retorikexperten Göran Hägg. I över två decennier har han, ämne för ämne, underhållit Aftonbladets läsare. Ibland ägnar han sig åt rena lustmord på usla läromedel. Det är en fröjd att läsa. I januari i år sågade han ett antal böcker om samhällskunskap jämsmed fotknölarna. (http://www.aftonbladet.se/vss/kultur/story/0,2789,971695,00.html). Häggs analys är inte politisk. Hans kritik siktar så gott som uteslutande in sig på läromedlens låga kvalitet och ängsliga försök att hänga med i tidsandan .

Skolan och dess läromedel bidrar till att forma framtidens medborgare. Att läsa läxorna tillsammans med barnen har väl alltid varit en god idé. Men det är väl inte meningen att det skall vara nödvändigt för att korrigera innehållet.