Skolan är i ständig förvandling
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Ser vi till den övergripande debatten så gäller det bland annat arbetsmiljön i skolan, eller med andra ord möjligheten för lärare att kunna undervisa och möjligheten för elever att ta till sig undervisningen. I den debatten är en stor knäckfråga om man skall betygsätta på annat sätt än vad som görs nu. En återgång till gamla tiders betyg i ordning och uppförande finns också i lokaldebatten sedan folkpartiet lämnat en motion till kommunfullmäktige.
Upplägget av gymnasieundervisningen är ett annat debattämne, där skolminister Jan Björklunds förslag om en ny indelning med bland annat lärlingsutbildning är aktuell.
Det förslaget gillas inte på vänsterkanten. I vänsterns värld skall alla gymnasieelever skolas för att kunna gå vidare i en akademisk karriär. I fredags skrev Calle Hjelmérus, SSU:are, på GT:s Insikt och åsikt att det är att dela in eleverna i ett a- och ett b-lag, som leder till att vissa får hög lön och andra får låg lön. Vi vet alla att skickliga yrkesmän inom sina hantverk, målare och murare för att ta exempel i högen, tjänar bra. Däremot är det inte bra ekonomiska förutsättningar för alla akademiker, i synnerhet inte de som saknar arbete. Men det var säkert inte den tolkningen Calle Hjelmérus syftade till.
Om vi ser på den lokala debatten så är det främst den framtida skolorganisationen som är aktuell. Vi har ett minskande elevantal, och en del grundskolor lär få ett så lågt elevantal att de inte ger en tillfredsställande grund för undervisning. Där har barn-och utbildningsförvaltningen (BUN) gått ut i ett brett samråd och på onsdag kan vi förvänta oss att BUN gör ett första ställningstagande hur man vill sakbehandla frågan.
Innan något klubbslag faller kommer man dock att gå ut i ännu en förankringsrunda.
Det är bra att ta in alla synpunkter, där har BUN som nämnd länge varit föredömlig. Att varje område slår vakt om just sin skola är också förståeligt, skolan är en betydande del i bygdens så kallade infrastruktur. Men ändå måste någon fatta de övergripande besluten och därigenom ta ansvar för helheten. Det är i denna process som barn- och utbildningsnämnden nu kommit en bit på väg.
Somliga förespråkar snabba beslut, som ändå blir nödvändiga. Andra tycker att man skall gå lugnare fram, och grundligt gå igenom alla alternativ. Kan man dela upp undervisningen och behålla något i den närmast lokala skolan? Tar man tillräcklig stor hänsyn till barnens resor för att komma till skolan? Lyssnar man för mycket på lärarnas sociala situation och mindre på barnens?
Ja, frågorna är många, och därför är det viktigt med en genomgripande analys. Mot den bakgrunden tror jag inte på modellen att slå till snabbt för att ändå något måste göras. Om en tid kan det nämligen visa sig att det aldrig hade behövts bli gjort. Barnantal i ett område kan nämligen vara mycket nyckfullt, och inte minst de sedvanliga generationskurvornas upp- och nedgångar med sina generella förändringar i åldersstrukturen måste studeras noggrant innan något drastiskt görs.