Miljöpartiet satsar på skolan inför valet 2014. Språkröret Gustav Fridolin (MP) och Miljöpartiet har rätt i att både lärare och elever ska ha en god arbetsmiljö och att många av landets skolor är i upprörande dåligt skick. Men en förtroendeingivande skolpolitik handlar mer om vad som försiggår i klassrummen än om undervisningslokalen, även om den också är viktig.
För effektens skull presenterades MP:s skolhussatsning på Säveskolan i Visby, som tidigare dragits med fukt- och mögelproblem. MP hänvisar till en utredning om skolmiljöer som Energimyndigheten och Boverket gjorde år 2007. Flera obehagliga fakta avslöjades: var fjärde skola har problem med luften, varannan med dålig ljudisolering, hela 80 procent med fukt. Listan kan otroligt nog göras längre.
Med tanke på att utredningen presenterades för flera år sedan är det märkligt att inte mer gjorts, för att åtgärda dåliga skolhus, än att MP år 2013 kan göra ett nummer av skolornas undermåliga inomhusmiljö i Almedalen.
Det är självklart att vi inte kan ha ohälsosamma lokaler där barn och lärare tillbringar en stor del av sin vakna tid. MP har helt rätt, skolorna måste renoveras.
Förslaget innebär en statlig medfinansiering om 25 procent eller cirka 1,5 miljard. Resterande kostnader ska täckas av skolornas huvudmän, främst kommunerna. I slutänden innebär det renoveringar för runt sex miljarder.
Frågan är hur mycket förtroende MP kan vinna hos väljarna med sina utspel. Hittills har Folkpartiet tillsammans med Socialdemokraterna lyckats etablera sig bland väljarna som partier med en bra skolpolitik, 17 respektive 21 procent tycker att de har den bästa skolpolitiken. Motsvarande förtroende för MP är två procent, enligt opinionsinstitutet Novus.
Folkpartiet förknippas av många kanske mest med magister Björklunds så kallade kravskola. Betyg och kunskaper har varit bärande delar av regeringens politik för att häva den nedåtgående trend som svensk undervisning varit inne i under flera decennier. Lärarlegitimationer och ordning och reda har stärkt förtroendet för Folkpartiets skolpolitik.
Miljöpartiet har hittills inte gjort sig kända som vänner av vare sig betyg eller disciplin i klassrummet. När utbildningsminister Jan Björklund (FP) raljerat om "flumskolan" är det i princip Miljöpartiets skola han menar, eller i alla fall resultatet av en skola där man inte ställer höga krav på flit och uppförande.
Att endast två procent känner stort förtroende för MP som skolparti visar att flum inte går hem. Är det därför Miljöpartiets stora satsning på skolan, så som den presenterades i Almedalen, inte handlar så mycket om undervisningsmetoder, och keps- och mobilfria klassrum, som om skolbyggnaderna?