Skolan som arbetsmarknadsåtgärd

Politik2014-08-22 05:55
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

6 000 nya jobb i skolan till det facila priset av 400 miljoner, utöver de 3,5 miljarder man redan lovat satsa på bland annat höjda lärarlöner, det är Socialdemokraternas senaste vallöfte. De som ska få sysselsättning ska hämtas ur Fas 3, som utlovas att avskaffas om Socialdemokraterna får makten.

S räknar med att de nya så kallade extratjänsterna ska kunna avlasta skolans administration och utföra uppgifter av mer social karaktär som exempelvis rastvakter. Det är också tänkt att sysselsättningen inom skolan ska kombineras med utbildning, vilket är rimligt att tänka sig då 30 procent av de som omfattas av Fas 3 saknar gymnasieexamen.

Skolan är ett ganska unikt politiskt territorium. Vilket särskilt märks under en valrörelse. Det är nämligen helt uteslutet att något parti skulle våga strypa resurserna till utbildningsväsendet och säga att en av världens högsta utbildningskostnader per elev borde vara tillräckligt. Det förvånansvärt dåliga PISA-resultatet är snarare en fråga om vad man använder pengarna till än brist på anslag.

Det lär varken oppositionen eller Alliansen säga innan valet, fastän de rimligen borde inse att problemen i skolan går djupare än att de kan avhjälpas med några extramiljarder. Exempelvis är synen på ordning och reda i klassrummen och lärarens auktoritet snarare kulturellt och politiskt betingat än resultatet av resursbrist.

I stället för att, som regeringen och utbildningsminister Jan Björklund (FP) faktiskt gjort, försöka sätta kunskaperna i centrum och återuppbygga skolan efter år av kravlöshet och flum är en del av Socialdemokraternas plan för bättre PISA-resultat fler personer sysselsatta innanför skolgårdarnas grindar. Personaltätheten är inte den svenska skolans största problem. Tvärtom tillhör vi de länder som har högst lärartäthet, och den har inte stått i direkt proportion till förbättrade skolresultat.

Socialdemokraternas sätt att använda skolan för att snygga till arbetslöshetssiffror är ett ganska kreativt grepp. Precis som de 25 000 traineejobb för ungdomar inom vården som S vill kommendera fram. Ska man avskaffa Fas 3 måste man också hitta på någon ny sysselsättning och då ligger det S nära till hands att låta offentliga arbetsgivare stå för den sysselsättningen.

Vuxna förebilder i skolan är inte dumt i sig och det är inte förenklad skoladministration heller, men det förefaller ganska optimistiskt att tro att skolan skulle kunna hitta den kompetens som behövs för att sköta administrationen genom detta trollslag. Vill man ärligen bidra till att lösa skolans problem är det bättre att skjuta till medlen direkt. Men då skulle det räcka till i storleksordningen en tiondel så många tjänster, eller föga imponerande två personer per kommun eller en på var åttonde skola.

Det är lätt att förstå att man vill försöka lösa två problem på samma gång med förslaget, men frågan är om inte Socialdemokraterna borde överlåta åt skolan att bestämma över sin egen personalförsörjning. Varken skolans eller vårdens verksamheter tjänar i längden på att blandas ihop med statliga sysselsättningsåtgärder.