Skolan viktig för bygden

Politik2009-11-28 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Barn- och utbildningsnämnden ska spara 24 miljoner kronor.
När kommunens verksamhet tvingas anpassa sig till minskade intäkter blir verkligheten tydlig och drastisk. Det finns knappast någon verksamhet som anses vara onödig eller oviktig. Ändå måste man skapa en budget i balans.
Det är ingen enkel matematik även om vissa krafter försöker att förenkla verkligheten med att allt, och då menar jag allt, är antingen skat-tesänkningarnas eller friskolornas fel.
Etableringen av friskolor har medfört en synnerligen välkommen vitalisering av den gotländska skolan. Det tror jag de flesta kan hålla med om. Friskolor startas inte av finanshajar som vill tjäna snabba stålar, de startas av engagerade och övertygade lärare som ser andra och nya möjligheter att bedriva utbildning.
Att utmåla friskolorna som att deras enda påverkan på skolväsendet är att utarma den kommunala skolan på resurser är inte schysst.

När den kommunala skolan och friskolorna ska slåss om eleverna finns många faktorer att hålla särskilt öga på. Friskolorna har inte det övergripande ansvaret att upprätthålla rättigheten till skolgång. De är företag och kan gå i konkurs och då har kommunen ett ansvar att se till att barnen inte står utan skola.
Men låt oss se hur verkligheten ser ut istället för att måla upp värsta möjliga scenario.
Friskolorna på Gotland har så vitt jag förstår skött sig bra.
Det finns bra och dåliga friskolor liksom det finns bra och dåliga skolor i kommunal regi.
Håkan Ericsson på Gotlands Folkblad pratar om landsbygdens kamp för de sockenskolor som finns kvar som att man hellre bevarar ett hus än ser till att det finns en bra utbildning. Denna cyniska inställning tycker jag är etter värre än risken att friskolor tjänar pengar på sin verksamhet.
Det vittnar om en total oförståelse för vad det innebär för en bygd att ha skolan kvar. Det är inte huset man kämpar för utan en levande landsbygd. Det är bara att vara glad så länge vi har en majoritet som inser vikten av att hela Gotland ska leva.

Skolorna ska däremot inte bara vara ett verktyg för en levande landsbygd. De ska hålla kvalitet och vara en bra arbetsplats för lärarna. Det är en helt annan sak och det finns inget självändamål med att bevara en skola som inte klara att hålla dessa krav. Men låt oss då prata i rätt termer och inte förenkla en verklighet som är komplex.