Skolans framtid avgörs av mängden skattepengar
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Ingen kommunal verksamhet är så invävd i ett samhälles liv som skolan. Därför bör det bli stort intresse för den dialog om skolan på Gotland som skolförvaltningen inbjuder till.
Några synpunkter kan förutses. Föräldrar oroar sig för att någon liten skola som är viktig för dem kan komma att läggas ner.
Lugn arbetsmiljö i klassen
Det blir jobbigt för barnen med långa bussresor. En skola betyder så mycket för en bygd. Hur skall vi få inflyttning till Sudret eller Fårö, om inte skolan finns kvar.
Lärarnas fackliga organisationer kräver högre lön, som vanligt. Nu måste politikerna visa, att de uppskattar vårt arbete! Om vi skall få kvalificerade lärare, måste kommunen betala bättre!
Även elever kan väl ha synpunkter. De kanske önskar lugn arbetsmiljö i klassen. Eller ett välutrustat bibliotek med nån som hjälper till där. Att skolans datorer inte skall vara trasiga jämt. Städat och snyggt på toaletterna.
Det här är frågor som inte alls finns med i debattunderlaget. Det håller sig mest i de goda idéernas värld. Hur ser en bra lärmiljö ut? Hur skall vi säkra alla elevers rätt till en likvärdig skola? Med andra ord: hur skall vi fördela skattepengarna? Sånt som är politikernas uppgift.
Finns det politiska motsättningar kring skolpolitiken?
Jag bläddrade igenom barn- och utbildningsnämndens protokoll för att se vilka debatter som förts där. Men allt var lugnt. De flesta beslut har fattats i enighet.
Så det betyder kanske inte något för skolan att vi har ny majoritet både i landet och i kommunen? Men nämndens sekreterare tror att det är en förhastad slutsats.
Bara strid om friskolor
En fråga har vållat debatt och voteringar i nämnden i år. Det handlade dels om hur man skall ge bidrag till enskilda förskolor, dels om flera ansökningar om att få starta privata förskolor och skolor.
Nämnden voterade om alla dessa ansökningar, och alla borgerliga ledamöter reserverade sig för fler friskolor.
Nämndens majoritet sa nej därför att friskolor drar bort pengar från den kommunala skolan. I längden blir det dyrare för kommunen med denna nya frihet att starta friskolor, eftersom kommunen måste betala.
Det här är intressant. Hur vill den nya nämnden finansiera alla dessa friskolor som nu återkommer med sina ansökningar?
Folket borde väl få vara med och diskutera det också. Valet kan till exempel komma att stå mellan att behålla högstadiet i Fårösund eller att inrätta en ny fristående gymnasieskola i Visby. Jag önskar att skolförvaltningen inte hade låtsats att det bara handlar om idéer.
Nämnden har nästan 344 miljoner kronor till undervisningen i grundskolan år 2006. Av dem går 230 miljoner till lärarnas löner.
Över de pengarna har politikerna inget inflytande. Löner sätts vid centrala förhandlingar och det är bara för kommunen att betala.
Av återstående 114 miljoner kronor går 90 miljoner till hyra för skollokaler, det är också bundna pengar.
Sänkt skatt kostar
Kanske syns då vad nämnden har kvar att spela med: läromedel, andra vuxna i skolan. Där tycker nog de flesta som bryr sig att man redan skurit ner intill benen.
I slutänden kommer det väl att krävas besparingar på skolan också. Den nya majoriteten har ju lovat sänkt skatt. Säg mig hur det här går ihop!