Skolans pedagogiska mål viktigare än ekonomin
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
- Det har lagts ner många skolor på Gotland under den här tiden. Har det varit smärtsamt?
- Ibland. Den mest uppslitande var Levide. Det blev så hårda politiska motsättningar. Men ofta har det varit så att föräldrar sett vartåt det lutat och satt sina barn i större skolor. Som i Träkumla. De hade redan valt bort den skolan.
- Ofta säger man att det är dödsstöten för en bygd om skolan läggs ner. Ingen vill flytta till en socken utan skola. Hur ser du på det?
- Jag tror inte på det argumentet. De skolor vi har lagt ner har sålts och nya verksamheter har kommit in, som blivit en motor för bygden. Numera är bra kvalité på skolan viktigare än närhet. Fast i den socialdemokratiska gruppen vill vi inte ha mer än 30 minuters restid för de minsta barnen.
- Hur ser du på det senaste beslutet om nya nedläggningar?
- Både nämnden och förvaltningen har hanterat det bättre den här gången. Vi gick ut med den stora informationsrundan Skola Gotland 2008 på alla högstadieskolor. Vi ville få en helhetssyn på skolutvecklingen på hela ön. Det blev en balanserad diskussion. Brittis Bentzler skall ha beröm för den här hanteringen.
- Finns det politiska skillnader i nämnden?
- Det gör det. Vi i oppositionen ville ha kvar Eksta skola. Tillsammans med Levide och Gerum fanns det bra underlag. Men för de borgerliga är det viktigt att få fler friskolor. Då ger man upp den kommunala skolan. Eric Martell har sin ideologiska grund med hemifrån.
- Min far var socialdemokratisk ordförande i gamla Hoburgs kommun med borgerlig majoritet.
På Säve på 70-talet
Det gick bra. Jag blev politiskt aktiv när jag gick på Säve och såg att undervisningen inte var inriktad på elevernas kommande behov i verkliga livet. Det ville jag ändra på!
Jag minns Eric från Säve på 70-talet. Då såg man honom i korridoren, omgiven av sina klasskamrater i teknikerklassen,mycket längre och betydligt äldre än de. Som en hönsfar med kycklingar.
- Hur har din egen bildningsväg sett ut?
- Folkskola i Öja. Jobbade i affär, det fanns ingen motivering för realskolan på Hemse. Så det blev Komvux och Säve och AMU när man mognat lite. El-tele-teknik, datakunskap - och nu är jag kyrkokamrer i Havdhems pastorat.
- Något beslut som du varit med om, som du är stolt över?
- 1995 drog vi tillsammans med Jan-Erik Eriksson i gång projektet Barn i behov av särskilt stöd. Det har varit ett stort arbete med många delbeslut. Rim och ramsor i förskolan, LUS, läsutveckling i grundskolan.
Det gäller att följa varje elevs utveckling. Kunna sätta in hjälp i rätt tid. Just nu är utvecklingen mycket oroande. 250 barn i nian hade inte godkänt i svenska, matte eller engelska på höstterminen. Det är egentligen för sent att sätta in stöd då.
Eric blir vältalig när vi kommer in på friskolor. Då märks hans omsorg om helheten, bästa möjliga för varje barn.
- Friskolor kan komplettera och inspirera våra kommunala skolor. Så är det med Waldorf- och Montessoriskolorna i Visby. Men på landsbygden kan det bli svåra konsekvenser.
En friskola i Eksta gör att Stångaskolan inte får tillräckligt många elever. Friskolan tar några barn från varje socken. Men kommunen måste kunna erbjuda skola för alla barn. Det blir längre resor för barnen och okontrollerbara kostnader för kommunen. Det här är en ideologisk fråga.
Hotet från friskolorna
- Jag ifrågasätter också friskolan i När. Den kommer att ta elever från Garda, Stånga, Hemse. Hur klarar vi då de skolorna? Friskolor arbetar inte på lika villkor. De kan välja bort elever. De ger valfrihet för en del, men begränsar möjligheterna för alla. De tar resurser från den kommunala skolan.
För Eric Martell är skolans pedagogiska mål viktigare än de ekonomiska. Han vill inte tala om besparingar och brist på pengar. Han är inriktad på Målen. Ändå har hans nämnd klarat budgeten. Lite trolleri är det nog.