Ulla Petterson skriver i en ledare (26/6) om det som skolan inte kan vara utan, nämligen en väl utbildad lärare. Hon frågar i samma andetag varför ”lärarutbildningen inte visats ett större engagemang”.
Kanske har vi världens modernaste ungar, men varför inte världens bästa skola? Det var den fråga som ställdes under ett seminarium under Almedalsveckan. Svaret: ett systemfel som har väldigt få vinnare och många förlorare, som kräver annat än organisationsför-ändringar och lärarlegitimation. Ett systemfel som kräver att vi lyckas analysera vad som är problemets grund.
Kanske är det ett omöjligt uppdrag som lärarna ställs inför, en situation som de inte är förberedda på och som gör att huvuduppdraget att förmedla kunskap inte kan nås och inte heller det andra uppdraget, det som gäller social fostran.
Gunnar Berg, professor vid Mittuniversitetet, har formulerat två förklaringsgrunder, dels att lärarna är satta i ett ”korstryck” som de inte förmår hantera och att det ”frirum” som ändå existerar därför inte kan tas till vara.
Korstrycket handlar om att läraren utsätts för så många motstridiga krafter att den enkelspåriga information som ges från stat genom läroplaner och kommun genom ekonomiska direktiv inte räcker. Så mycket annat spelar in. Skolan har hamnat på en marknad med alla dess inneboende krafter. Föräldrarnas och det omgivande samhällets och närmiljöns alla önskemål om hur skolan ska vara är svårhanterliga. Och slutligen, nyckelfaktorn framför andra; den skolkultur som råder på den enskilda skolan är svåråtkomlig.
Allt detta kräver att rektorer och lärare i en gemensam process lär känna skolkulturen i grunden. Det räcker inte med eldsjälar bland rektorer eller dominerande läraraktörer , hur välavlönade de än må vara. Alla måste med, som det heter, i ett ständigt pågående utvecklingsarbete som har sin grund i en kulturanalys. Skolans arbete är med andra ord ett lagarbete. Kulturen styr hur frirummet ska kunna hanteras och utvecklingsidéerna förverkligas.
Rektors och lärares professionalism bygger på en perspektivprofessionalism. Eller enklare uttryckt, att man har en insikt om och en förståelse för hur alla de olika krafter som styr utvecklingen fungerar. Det gäller att kunna hantera alla de motsättningar som finns i skrivna och oskrivna regler för hur skolan är tänkt att fungera.
En gedigen kulturanalys är därför kanske svaret på våra skolproblem? Det är säkert en jobbig procedur men några enkla vägar ut ur skolproblemens värld finns inte. Lär känna dig själv, försök sedan förstå din omgivning, ge dig därefter i kast med de gemensamma problemen! Det var den metod som oraklet i Delfi under antiken föreskrev för mänsklig samvaro och den är både beprövad och gångbar ännu idag.