Mattanten har fått både skäll och kärlek de senaste åren. Skolmaten beskrivs ofta som eländig. Transporter och varmhållning leder till trist konsistens och lågt näringsinnehåll.
Ur ett internationellt perspektiv bör betonas att svensk skolmat håller mycket hög klass. Kändiskocken Jamie Olivers kampanj för bättre skolmat i Storbritannien tog sin utgångspunkt i en betydligt lägre nivå än den svenska.
Och i aprilnumret av amerikanska Vogue skriver en mamma om sin kamp mot den sjuåriga dotterns fetma. Hon beskriver en vardag där New York-skolan erbjuder stora mängder muffins, pizza och andra snabba kolhydrater.
I den nya skollagen som trädde i kraft 1 juli 2011 slås fast att skollunchen ska vara näringsriktig. Exakt vad det innebär är naturligtvis en definitionsfråga, men Livsmedelsverket (SLV) erbjuder gott om information på sin hemsida.
Skolan ska undvika läsk. Endast vatten och lättmjölk bör serveras till lunchen.
För den som är intresserad av fördjupande läsning hänvisar SLV till skriften Bra mat i skolan, från 2007. Där skriver man att varje måltid ska innehålla potatis, pasta, ris eller gryn, samt någon nyckelhålsmärkt spannmålsprodukt. Dessutom ska grönsaker samt kött - eller andra järn- och proteinkällor - serveras dagligen.
Det finns förmodligen lika många åsikter om skolmaten, och om SLV:s rekommendationer, som det finns föräldrar och skolbarn i landet.
Många är exempelvis skeptiska till rekommendationen att servera lättmjölk och lättmargarin, istället för smör och standardmjölk. Andra vänder sig mot att ris och pasta rekommenderas, istället för fullkornsvarianter av dessa produkter.
Och bland skolbarn finns naturligtvis önskemål om populära rätter som pizza, piroger, tacos och hamburgare.
Till alla dessa önskemål läggs förslaget om att införa en köttfri dag varje vecka. Det diskuteras i flera kommuner, och har nu i dagarna röstats ned i kommunfullmäktige i Lund.
Beslutet är rimligt - skolmaten bör inte detaljstyras i kommunfullmäktige. Men förslaget väcker en relevant fråga: hur kan vi, utöver alla övriga förhållningsregler och önskemål, servera klimat- och miljövänlig skolmat? Kött kan, liksom fisk i många fall, vara en verklig miljöbov.
Men det kan också bananer, som många skolor serverar till mellanmål. Och bör vi frakta ris över halva jordklotet, istället för att servera närodlade spannmål och rotfrukter?
Engagerad skolmatsalspersonal kan göra underverk för barns matvanor. Att lära barn om miljöhänsyn i valet av matvaror är inte fel - på samma sätt som man pratar om miljöpåverkan i andra delar av undervisningen.
Men bra skolmat kräver tid, pengar och kompetens.
Och ju mer centralstyrning, desto mindre utrymme för personalen att göra egna avvägningar - och ett bra jobb.