Mobiltelefoner med inbyggda kameror har tillsammans med internet revolutionerat världspolitiken. Diktatorer kan inte längre dölja hur det ser ut i deras länder. Den auktoritära maktens övertramp kablas snabbt ut till världen.
Men samma uppfinningar som sätter en blåslampa i ändalykten på diktatorer långt borta kan även bli åtminstone ett stressmoment för politikerna här hemma.
Ta till exempel skolmaten. Sverige har världens förmodligen mest långtgående ambitioner med sin skolmat. Kommunerna har enligt lagen skyldighet att servera mat som är både gratis och näringsrik. Enligt rekommendationerna ska eleverna även ges två alternativ per dag, varav minst ett ska vara vegetariskt. Religiösa minoriteters önskemål ska i möjligaste mån uppfyllas, och maten ska i linje med tidsandan dessutom gärna vara ekologisk.
Tittar man på regler och rekommendationer äter svenska skolelever förstklassig mat. Men det är nu den nya tekniken ställer allt på ända. Många elever fotograferar nämligen sin mat och lägger upp bilderna på internet, ofta tillsammans med en kommentar eller ett betyg.
Då går det enkelt för var och en att se exakt hur skolmaten ser ut i verkligheten. Tyvärr är synen alltför ofta nedslående. Maten ser tråkig ut. Den är övertillagad och skulle knappast ha sålts till en vuxen.
Självklart gäller det inte all skolmat överallt. Men tyvärr verkar den dåliga kvalitén vara vanlig.
För ungefär ett år sedan gjorde Karolinska institutet en större studie av den svenska skolmaten. Man fann då att mindre än hälften av kommunerna räknade på näringen i sin mat. När studien specifikt tittade på nivåerna av järn och D-vitamin i skolmaten var det bara strax över sex procent av skolorna som nådde acceptabla resultat.
De konkreta problemen är många. Det serveras för lite fisk och för lite kött av bra kvalité. Hälften av kycklingen som konsumeras i skolorna är importerad från länder där kycklingkött ofta är smittat med farliga och ibland resistenta bakterier. Blodpudding har blivit ovanligare på matsedlarna, trots att det är en billig och bra källa med järn till barn som växer.
Den dåliga bilden av skolmaten som sprids via Facebook och bloggar har en verklig bakgrund.
Vem bär då ansvaret? Regeringen skyller på kommunerna, och dessa svarar och säger att de vill ha tydligare regler. En sådan debatt fördes till exempel på Svenska Dagbladets Brännpunkt tidigare i vår.
I väntan på politikerna ska strida färdigt kan man som förälder engagera sig i skolmatfrågan. Ett sätt är att grunda eller gå med i ett matråd. Hur man gör det, och vad ett matråd ska syssla med, kan man få information om på internet. Till exempel genom organisationen Skolmatens vänner.