Skolorna ska inte välja elever

Politik2007-07-19 06:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
"Rätt man på rätt plats" - löd rubriken på Gotlänningens ledare igår. Låt mig börja med att ifrågasätta rubriken: vad då "rätt man", ska det inte vara rätt kvinna också? Nästa fråga: vad är rätt person på rätt plats - är det att arbetare alltid ska stanna på sjukhus- eller fabriksgolvet?
Dagens 15-16-åringar gör ett viktigt val när de väljer gymnasieprogram, men så länge den folkpartistiska utslagningsskolan ännu inte är verklighet är det inget livsavgörande beslut. Det är svårt att veta vilket yrke man ska välja för resten av livet när man är 15-16-år. Vi kan bara gå till oss själva: jobbar du med det du ville bli när du var 15 år? Jag gör det inte.
Det är viktigt att det finns yrkesutbildningar på gymnasienivå, de ska vi värna och utveckla. Vi ska inte ha någon slags allmän fortsättning av grundskolan, men vi ska inte heller ha en skola som sätter stämpel på eleverna och hindrar elever på vissa program från att få en stabil grund att stå på.
Om gymnasiets kärnämnen skulle tas bort skulle det vara en katastrof. Kärnämnena behövs för att alla även i framtiden ska kunna vara aktiva samhällsmedborgare.
Jag hoppas därför att centerpartiet inte kommer ge efter för moderater och folkpartisters elitiska utbildningspolitik.

Hög kvalité och arbete
Yrkesutbildningarna diskuteras allt för sällan. De ska hålla hög kvalitet och kunna ge arbete efter skolan, men också ge möjligheter till vidare studier och vidareutveckling. Många yrken är idag mycket mer komplexa och svåra än vad vi tror. Det krävs andra kunskaper och kompetenser av en fordonsmekaniker idag än vad det gjorde för 20 år sedan. Barnskötarna har idag en helt annan roll än tidigare, i en verksamhet som förändrats radikalt under de senaste tio åren.
Därför måste yrkesutbildningarna uppvärderas och uppdateras. Men det betyder inte att vi ska ha fallenhetsprov eller intresseintervjuer till utbildningarna. Du ska få en yrkesutbildning under gymnasiet, du kan bli en utmärkt elektriker eller florist även om du inte har fallenhet för det vid ett tillfälle.
Redan idag har skolorna möjlighet att ta in elever som via betyg inte kommer in, men har särskilda skäl.
Det är svårt att välja rätt program, därför behöver vi göra valen tydligare för eleverna. Men det är fortfarande eleverna som ska välja skola - inte skolan som ska välja elever.
Studie- och yrkesvägledarna har en viktig roll och de måste finnas på alla grundskolor. Tyvärr fungerar den verksamheten allt för dåligt och det får inte vara ytterligare ett jobb som faller på lärarna.

Betyg skapar utslagning
Däremot kan man ifrågasätta om betyg överhuvudtaget är intressant eller om det bara skapar en utslagning: de som kommer in på gymnasiet och de som inte gör.
Det enda sättet att ge alla elever en bra utbildning är att göra gymnasiet obligatoriskt och tvinga grundskolorna att se till att alla elever går ut grundskolan med tillräckliga kunskaper i kärnämnena: engelska, matematik och svenska.
I motsats till Mats Jönsson så tycker jag att elever ska få satsa på det de själva vill göra och läsa. Jag vill inte begränsa möjligheterna för ungdomar genom att tvinga in de på utbildningar de inte vill läsa.
Vi vet att resultaten i skolan blir bättre när elever är intresserade och vill. Låt eleverna göra sina egna val, men se till att de förstår vilka val de gör.