Skuldsatt folk tar stora risker

Foto: LEIF R JANSSON / SCANPIX

Politik2008-08-09 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Svenskarna vet förmodligen mycket mer om nationalekonomi i dag än vad de gjorde för trettio år sedan. Kreditmarknaden har avreglerats, pensionssystemen liberaliserats, och så gott som alla har aktier eller värdepapper. Nyhetsprogram om enbart ekonomi fanns knappast alls i början av åttiotalet. Nu talas det konjunkturer och prognoser över fikabordet lika gärna som i styrelserummen.
En ekonomisk upplysning har skett. Men bilden är sannerligen inte entydig. Svenskarna skuldsätter sig nämligen mer än gärna. De senaste åren har uppgången i bankernas utlåning till allmänheten legat på 4-15 procent. Och nu, bara i juni, har ökningen legat på 15,8 procent jämfört med samma tid året innan.
Som en trist spegel av detta ökar också antalet fall av betalningsförelägganden. Första halvåret i år var antalet rekordhögt. Och dessa har ökat stadigt sedan år 2000, vilket skall ses i ljuset av att det handlar om år som präglats av positiv ekonomisk utveckling i Sverige, knappast tider där folk skulle ha pressats av någon konjunkturnedgång.

I en rapport från kronofogden nyligen målades en bild av ekonomiskt lättsinne hos breda grupper av befolkningen som i vissa stycken är rent upprörande. Till skillnad från tidigare betraktar många det i dag som helt okej att dröja med att betala tillbaka skulder, speciellt om det är staten som är borgenären. Ansvaret för den egna ekonomin tänks nämligen vara just statens, inte ens eget. Dessa personer anser att de har rätt att bli omhändertagna av någon annan om det blir problem, trots att de har haft precis samma information om riskerna som alla andra.
Det är en livsfarlig mentalitetsutveckling. Det säger sig självt att det blir problem om en sådan attityd skulle slå rot i ett samhälle. Då har tyngdpunkten i medborgarskapet förskjutits från plikt till krav.

För att göra det än mer svårsmält har svenskarna en mycket pessimistisk syn på den ekonomiska framtiden i stort. Konjunkturinstitutets (KI) senaste förtroendebarometer visade att svenskarna är mycket oroliga för landets ekonomi. Det handlade om ett förtroenderas som är det kraftigaste KI sett på femton år.
Det är alltså inte alls så att man är omedveten om ekonomiska realiteter. I ett sådant läge kunde man ju tro att folk skulle vara försiktiga med att låna, men nej. Trots att man ser dystert på framtiden skuldsätter man sig i alla fall.
Nu skall det stiftas en lag mot snabba sms-lån. Alltid något. Det skall kreditprövas och kunna ångras. Äntligen, får man lov att utbrista. Samtidigt som behovet av en sådan lag är ett underbetyg åt mognaden i välfärdslandet Sverige. Upplysning behöver inte betyda framsteg.