Skvaller från byrålådan

Politik2009-01-26 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
De hårda tiderna för Sverige har även nått Riksdagen. Förr om åren delade man frikostigt ut fickkalendrar med läderpärm till alla journalister med riksdagsackreditering. I år fick de nöja sig med en enkel bordskalender helt i papper.

Kristdemokraterna meddelar att man funnit en lösning på äktenskapsdebaclet. Den nya äktenskapsbalken där samkönade äktenskap tillåts skall kallas giftermålsbalken. Det kan i förstone verka som en fiffig ordlek, men syftet att markera att detta är något nytt, missar man grovt. Ända från de medeltida landskapslagarna fram till reformen 1974 hette lagarna som reglerade äktenskapet just giftermålsbalken. Byrån undrar om detta är ett sätt att kalla en höna för en tupp eller bara ett utslag av historielöshet? Och i så fall vad som är värst?

Det kan vara tufft att vara gift med en politiker. Men några fördelar åtnjuter man, speciellt som maka eller make till en europaparlamentsledamot. Varje ledamot förses med en ganska rejält tilltagen budget för att anställa sekreterare och assistenter, och ofta blir det pengar över när lönerna är betalda. Att anställa sin fru, man, son eller dotter som "researcher" var länge ett vanligt sätt att sätta sprätt på överskottet, och på samma gång dryga ut hushållskassan. Speciellt utbrett skall beteendet ha varit bland brittiska folkvalda. Den konservative Europaparlamentsledamoten Daniel Hannan återger en indignerad kommentar från en fransk kollega: "Vad är det med er engelsmän egentligen! Ni anställer era fruar och ligger med era sekreterare!"
Byrån undrar stilla sedan när fransmännen tagit på sig rollen som moralens väktare. På förutvarande president Francois Mitterands privata begravning skall första bänkraden upptagits av en sorgklädd hustru och en minst lika sörjande älskarinna.