Skvaller ur byrålådan
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Svenska är ett svårt språk, det vet de flesta skolelever, bättre därför att hålla sig till engelska, tänker en del företag. Ett som går mot strömmen och trycker innehållsdeklaration på svenska är engelska tefabrikanten Lipton. När Byrån härförleden fick en tepåse därifrån var den tydligt märkt som Blackcurrant Tea (blackcurrant - svart vinbär). Under stod dessutom att det var thé cassis, på bästa köksfranska, med samma betydelse. Hur det kunde översättas med "jordgubbssmak" i innehållsförteckningen förstår inte Byrån. Men så är vi mer journalister än tekonnässörer.
Det här med språk och kunskaper i andra än det egna modersmålet är något vi svenskar ofta slår oss stolt över bröstet för. Engelska är ett språk vi gärna betraktar oss som fullärda i och vi får beröm från våra europeiska grannar för våra färdigheter.
I EU-sammanhang är svenskarna kända för att inte vilja nyttja tolkarna som finns till förfogande utan gärna använda sin egen "Svenglish" för att göra sig förstådda. Det finns förstås svenska politiker som excellerar i såväl engelska som andra europeiska språk - EU-kommissionären Cecilia Malmström är ett tydligt exempel på det. Men det finns också, många fler, talande bevis för att en överdriven tilltro till "själv är bäste dräng" i maktens korridorer på sikt leder inte bara till språkförbistring utan också till att bilden av den engelsktalande svensken måste omprövas.