Slovenien: Mönster att följa när euro blir valutan
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Den EU-vänliga tankesmedjan Centre for European Reform varnade nyligen för att eurozonen kan spricka utan radikala marknadsekonomiska reformer. För några dagar sedan blev det en öppen strid mellan den franska regeringen och centralbanken i Frankfurt, i den pyrande fejden om att banken minskar tillväxten med en för hög ränta. Men trots spänningen mellan de tolv nuvarande medlemmarna av eurozonen vill andra komma med. Medlemskap ses som en viktig bekräftelse på politisk och ekonomisk status.
Bara Slovenien klarade villkoren vid granskningen tidigare i år. -Vi är mycket stolta, säger Sloveniens finansminister Andrej Bajuk Jag anser att det är en fördel att Slovenien ses som en EU-medlem som följer reglerna. Mitja Gaspari är chef för Sloveniens centralbank. Han medger att en del euroländer inte skött sig särskilt bra, men hävdar att Ljubljana ändå blir en vinnare: - I eurozonen finns bra och dåliga exempel. Om vi sköter oss kan vi förena oss med länder som gynnats en hel del. Vi hoppas att vi inte upprepar de misstag som begåtts av en del andra länder.
Övergången till euron blir en utmaning. Den gamla valutan, tolar, försvinner efter bara två veckor. Redan nu måste alla detaljister, från eleganta varuhus till gatuförsäljarna av rostade kastanjer, ange priset i både tolar och euro.
Lite krångligt är att värdet på en euro satts till 239,64 tolar, men centralbanken förser varje hushåll med en miniräknare, för att kunna hålla koll.
Sloveniens tillväxt ligger uthålligt på 4 procent om året. Löneutvecklingen har varit lugn. Regeringens samverkan med arbetsmarknadens parter har bidragit till att ta ner inflationen från 10 procent för tio år sedan till nu 2,3 procent. Det råder bred enighet om att det är rätt att gå med i eurozonen. Finansminister Bujak håller fast vid uppfattningen att handeln främjas när man inte längre behöver bekymra sig om tolarns växlande värde gentemot euron.
Aktuell forskning visar dock att det åtminstone för de gamla EU-medlemmarna inte varit den gemensamma valutan utan snarare avveckling av andra hinder som lett till ökad handel. Dessutom, på tvärs mot förhoppningarna bland eurozonens skapare, tycks reformtakten ha stannat av. En förklaring är att Stabilitets- och tillväxtpakten, avsedd att tvinga slösaktiga medlemmar att skärpa sig, i praktiken upphävts.
Slösare som Italien och Portugal kan gömma sig bakom den gemensamma räntenivå som sätts i Frankfurt, i stället för att straffas av marknadskrafterna.Men att gamla medlemmar missköter sig innebär inte att Slovenien skulle kräva slappare regler för nya medlemmar. Finansminister Bajuk är säker på att Slovenien, till skillnad från Italien, bevarar sin konkurrenskraft tack vare ett uthålligt reformarbete.
Heather Stewart
The Observer
och Gotlands Allehanda