Småborgaren - återkomsten
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Sedan kom 80-talet med sin ytliga materialism och individualistiska livsfilosofi, som fick sin kulmen i yuppieeran och . Kulturella uttryck: filmen Wall Street (med Michael Douglas i rollen som Gordon Gekko) och låtar som Opportunities av Pet Shop Boys (I?ve got the brains/You?ve got the looks/Let?s make lots of money).
Ett slags vulgär motreaktion till proggerans självförnekande radikalism. Det var också under denna tid som nyliberalismen fick fäste i Sverige. Tanken att individen har en absolut rätt till sitt eget liv, sin frihet och sin egendom, och att statens enda uppgift är att upprätthålla den rätten.
Sverige är ett litet land som är känsligt för svängningar i tidsandan. 68-vågen drabbade oss särskilt hårt och dess efterverkningar präglar oss än. En uppmärksammad underökning av Integrationsverket från ifjol pekade på hur annorlunda vi svenskar är, speciellt i vår syn på religion, familjen och individens frihet.
Undersökningen ville göra gällande att det är vi svenskar som är avvikande, inte invandrarna. Vad nu poängen med det skulle vara.
Hur som helst väcker sådana insikter intressanta frågeställningar. Kommer Sverige att kunna behålla sin särart? Eller kommer globaliseringen innebära att svenskarna blir mer som andra europeiska folk? Att Sverige normaliseras. Det skulle i så fall, paradoxalt nog, kunna innebära en återgång till det gamla folkhemmets värderingar, fast stöpta i en modern kontext. Så återvänder den konservativa småborgerligheten på en våg av italiensk kokkonst och kontinentala alkoholvanor.
Håller det redan på att hända? Flera tecken tyder på det. Och tydligast är det i skolfrågan där krav på ordning och disciplin dominerar debatten. Svenska är för övrigt det språk som skall talas i klassrummet, tycker många.
Samtidigt har den politiska konservatismen blivit rumsren, till och med trendig enlig vissa bedömare. Och Sverige har fått en borgerlig majoritetsregering.
Är Birros Upp till kamp kanske ett tecken på att vi börjar betrakta 60- och 70-talet med nya ögon? Som en historisk anomali snarare än som den definierande eran för det moderna Sverige.
Ungdomen revolterar mot revolten. Och vi blir likadana som alla andra.