Småföretagare drabbas av regelkrånglet

Politik2007-02-21 06:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Visst måste det finnas regelverk i vårt samhälle. Av många skäl. Men när regelverken och byråkratin tar överhand och får företagare att tveka om att utöka sin verksamhet då har det gått för långt.
Under valrörelsen var centerns företrädare mycket tydliga på den här punkten. Om vi skall få småföretagandet att blomstra så krävs att regelkrånglet minskas. Minst 25 procent färre regler sades det. Mål är alltid bra, men om man hamnar på 20 eller 40 procent är ovidkommande. Huvudsaken är att regelkrånglet minskar.
I måndags uppmärksammades problematiken, eftersom Maud Olofsson i sin egenskap av näringsminister begärt in från myndigheterna vilka regler som är "onödiga". Påpassligt hade LRF till denna dag sammanställt en listning på överbyråkratin, en listning som presenterades såväl riksmässigt som lokalt. Att en svenskodlad morot omfattas av 29 regelverk och 50 informationskrav och mjölkproduktion av 53 regelverk och 124 informationskrav är talande siffror i debatten. Jag utgår från att siffrorna är riktiga, då inga invändningar gjorts från byråkrathåll.
Det är bra att konkreta exempel plockas fram och det är bra att LRF försöker få mindre byråkrati kring lantbrukarnas verksamheter. Men tyvärr är inte lantbruket en isolerad företeelse i de här sammanhangen. Nästan varje småföretagargrupp har besvär med redovisningsblanketter som tar tid från den egentliga verksamheten.
Hotell- och restaurangägarna är en sådan grupp och där efterlyses större enkelhet. Ja, där vill man till och med ha en schablonbeskattning så att den exakta kronredovisningen undvikes. Det är möjligt att också schabloner är en framkomlig väg när man väl funnit de rätta parametrarna. Men jag är något skeptisk om man inte är noggrann och minns hur vänsterpartiets Lars Ohly under Almedalsveckan 2005 förde fram schablonbeskattningstanken. Taxibilar och frisörer fanns bland hans schablonobjekt.
Konstruktionen i hans resonemang var dock inte tillräckligt prövad och på min direkta fråga om det skulle vara samma schablon för en taxi i Stockholm som en i Hemse svarade han ja. Därmed föll argumentet rätt djupt ner i trovärdighet, och vad jag minns byggde vänstern inte ut det resonemanget. Almedalen blev alltså en försöksballong som sprack.
Men oavsett detta misslyckade vänsterförsök så finns det ändå fog för tanken med schablonbeskattning. Visserligen kan man inte nå millimeterrättvisa med en sådan, en del blir jämfört med dagens exakta system vinnare, andra förlorare. Men jag tror att även de som blir förlorare accepterar det bara för att slippa en del av byråkratin.
Företagare vill producera det de är bra på. Det må sen vara som bönder med sina råvaror till livsmedel eller restaurangägare som vill servera sina kunder ett förädlat livsmedel. Därför är det välgörande att skilda grupper faktiskt visar, var och en på sitt sätt, hur minskad byråkrati kan leda till såväl fler arbetstillfällen som större intäkter till den gemensamma kassan. För det sistnämnda blir resultatet om småföretag tillåts att växa i stället för att hämmas av byråkrati.