Snabbtågen är en framtidsfråga
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Men det betyder inte att frågan har glömts bort. I veckan fylldes riksdagens andrakammarsal av intresserade åhörare när olika experter fick presentera sin syn på tågtrafiken i framtiden.
I höstas kom regeringens utredare Gunnar Malm fram till att anläggningskostnaderna för banor mellan Stockholm - Göteborg och Stockholm - Malmö skulle bli 125 miljarder. Den samhällsekonomiska nyttan förväntas överstiga kostnaderna, men bara knappt.
Flaskhalsar
Om beslut fattas i år kan de aktuella sträckorna börja trafikeras om tretton till femton år. Det skulle i praktiken betyda att resan Stockholm-Göteborg skulle ta omkring två timmar och Stockholm-Malmö cirka två och en halv timme.
Vad är då alternativet? En tanke är att stambanorna rustas upp istället, för att snabba på restiderna och komma runt flaskhalsar. Det skulle, enligt uträkningar från konsultbolaget WSP, kosta mindre än hälften så mycket: omkring 54 miljarder.
Prislappen skulle alltså bli betydligt lägre - men den lösningen skulle också innebära en sämre effekt. En resa mellan Stockholm och Malmö skulle i bästa fall ta tre och en halv timme. Betydligt färre resenärer skulle välja att byta ut flyget mot tåget. Och många godstransporter skulle stanna kvar på motorvägarna, istället för att använda sig av järnvägen.
Chansningar
Frågan om höghastighetståg handlar inte bara om rationella argument: den handlar också om framtidsvisioner. Ska Sverige ha ett höghastighetsnät som binder ihop våra storstäder med övriga Europa - eller inte?
Det är omöjligt att räkna ut var människor kommer vilja bo och hur de kommer vilja resa om tjugo, trettio eller femtio år. Stora infrastruktursatsningar blir av nödvändighet chansningar.
Under seminariet jämfördes debatten i Sverige med den i Frankrike och Spanien. I Sverige diskuterar politikerna tidsvinster, kapacitet och kostnader, medan fransmännen och spanjorerna hellre talar om nationell stolthet och att skapa transportsystem i världsklass.
Kalkyler
Och det ger olika resultat - det visade sig när den spanska regionen Andalusien jämfördes med södra Sverige. Båda områdena har ungefär lika stora befolkningar, medan Andalusiens BNP per capita är omkring två tredjedelar av södra Sveriges. Ändå har Andalusien en betydligt mer utbyggd tågtrafik, med flera höghastighetssträckor.
Självklart måste infrastrukturprojekt bygga på hållbara kalkyler. Men politikerna lär aldrig veta med hundraprocentig säkerhet om höghastighetsbanorna kommer bli en succé. Metoden att ständigt skjuta upp frågan löser inte järnvägens problem. Det är hög tid för regeringen att våga se bortom kronor och ören och börja betrakta snabbtåget som ett strategiskt framtidsprojekt.