Socialdemokraternas dubbla utmaningar

Politik2019-12-11 05:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Debatt

Jag har sagt det förut. Jag tycker att Socialdemokraterna och Stefan Löfven gick mycket, mycket långt för att tillmötesgå Centerpartiet och Liberalerna i 73-punktsprogrammet. Faktiskt för långt. Det finns en gräns för hur mycket nyliberal politik ett land tål. Och det finns en gräns för hur mycket nyliberal politik ett socialdemokratiskt parti tål. 

Jag ser att regeringen nu står inför dubbla utmaningar. På kort sikt har vi Socialdemokrater nu en regeringsperiod framför oss där vi kommer framstå som svaga, under tydliga angrepp både från vänster och höger. Där vi genom överenskommelsen med Centerpartiet och Liberalerna måste genomföra en politik vi inte bara misstror, utan också bekämpat aktivt, allt sedan August Palms dagar. Allt detta kommer framstå som mycket otydligt för allmänheten. 

På lite längre sikt ser jag än större faror. Det är så klart att Socialdemokraterna ser det som en viktig strategisk seger att man lyckats splittra Alliansen och därigenom brutit upp blockpolitiken. Det låg definitivt i vågskålen när Stefan Löfven bestämde sig för att bilda regering med stöd av Centerpartiet och Liberalerna.  Historiskt sett har det varit en mycket framgångsrik strategi. Men, saker är inte som förr. Vi ser nu hur ett nytt, växande, block förmeras på högerkanten av svensk politik. Ett block bestående av kristdemokrater, moderater och sverigedemokrater. Och då är blockpolitiken tillbaka. Och resultatet skulle vara att Socialdemokraterna blir bundna till Centerpartiet och Liberalerna för lång tid framöver. Och det är ett sällskap som förskräcker. Många socialdemokratiska systerpartier i europeiska länder har försökt överleva i mitten med hjälp av liberala partier. Och det har aldrig slutat väl. Där har man krympt val för val. 

Det råder ingen tvekan att det ökande stödet för högerpopulister särskilt bland arbetarklassen hänger ihop med ökade klyftor och ökad otrygghet. Socialdemokraterna har under mer än 100 år varit det självklara partiet för landets arbetare. Det är vi fortfarande, även om populister på högerkanten lockar allt fler. Men för att detta ska bestå även i framtiden måste socialdemokratin av allt fler uppfattas ha politik som erbjuder trygghet i en värld som för många medborgare framstår som alltmer otrygg. För mig är det uppenbart att det innebär en återgång till klassisk socialdemokratisk politik. Och det är väl inte bara jag som har svårt att se hur det ska gå till med dagens regeringsunderlag.