Att det svenska spelmonopolet på något sätt ska brytas upp har stått klart länge. För ett år sedan lämnade spelutredaren Håkan Hallstedt över sitt förslag till ett nytt licenssystem – och nu har civilminister Ardalan Shekarabi (S) presenterat regeringens proposition för en reglering av spelmarknaden.
I själva verket är det svenska monopol som endast tillåter staten och ideella organisationer att anordna spel i praktiken redan upphävt. Utländska bolag som erbjuder spel som poker, betting och kasino på nätet har etablerat en stark kundbas på den svenska spelmarknaden.
Förslaget är ämnat att få kontroll över även dessa bolag. Det innebär i korthet att alla som vill bedriva spel i Sverige måste ansöka om licens som ges ut av Lotteriinspektionen (som görs om och byter namn till Spelinspektionen) och betala svensk skatt. Beskattningen på spelöverskott är föreslagen till 18 procent. De som inte följer reglerna kommer att ”stängas ute” genom att man blockerar betalningar till dessa aktörer.
Förslaget innebär även att alla spelbolag måste följa reglerna om måttfull marknadsföring. För mediabolagen som inte sällan har dessa annonser som en viktig intäktskälla innebär det nya förslaget en förbättring jämfört med det senaste årets situation. Det nuvarande främjandeförbudet, ett förbud mot att främja deltagande i lagliga spel arrangerade i utlandet, har fått Lotteriinspektionen att jaga Sveriges dagstidningar från norr till söder med hot om hundratusentals kronor i viten. Om detta nu får ett slut är det glädjande.
Naturligtvis fordrar publicering av spelannonser ansvarstagande. Redan år 2015 tog Tidningsutgivarna, mediehusens branschorganisation, fram en etisk rekommendation som medlemmarna har följt noga. Mot den bakgrunden, men också ur ett yttrandefrihetsperspektiv, är det anmärkningsvärt att utredningen och regeringen vill ersätta fungerande självreglering med lagstiftning och myndighetspåbud.
Mest uppseendeväckande är dock att spel för allmännyttiga ändamål fortsatt ska vara skattebefriat. Det är glädjande för landets många ideella föreningar – men innebär även att A-lotterierna, som ägs av Socialdemokraterna och under de senaste tio åren har dragit in över 500 miljoner kronor till partikassan, fortsatt slipper undan skatt.
Utifrån förra årets avslöjanden om att partiets offensiva marknadsföring gentemot redan skuldsatta personer hade drivit över 8 000 personer till Kronofogden sedan år 2014 är det upprörande. Särskilt förvånande är det dock inte. När de nya spelreglerna utarbetades i höstas sade en tidigare högt uppsatt socialdemokrat anonymt till Svenska Dagbladet:
”Med i det närmaste kirurgisk precision lyckades regeringen skydda sina egna lotterier när de konstruerade den nya spellagen.”
Det är klassisk socialdemokratisk politik. Medan andra anpassar sig efter lagarna anpassar Socialdemokraterna lagarna efter sig själva. Den stora frågan är hur det kan godtas av de andra partierna.