Vi befinner oss i en svår tid. Världsekonomin är i gungning, osäkerhetsfaktorerna är många och som socialdemokratisk politiker är viljan stor i dessa tider att mildra dunsarna.
Vi vet att de som redan står utanför arbetsmarknaden i samband med lågkonjunktur får än svårare att ta sig in. Tron på full sysselsättning som mål är lika överordnat idag som aldrig förr.
Av just den anledning fredade vi i den rödgröna majoriteten 2012 års sommarjobb i budgeten som klubbades i måndagens fullmäktige.
Sommarjobb för unga
Årets sommarjobbssatsning var oerhört lyckad. Att göra en liknande för 2012, som förutspås bli ett riktigt bistert år, känns helt rätt. Delaktighet på arbetsmarknaden, arbetslivserfarenhet och nätverk är avgörande för att kunna försörja sig. Självklart ska vi medverka till att gotländska ungdomar får det!
Den rödgröna budgeten kan säkert sägas vara i magraste laget och det finns dessvärre ingen annan väg än att krympa kostymen under 2012.
I dessa tider av svårmod och minskade resurser bör vi dock också se på vad vi även framgent har; i form av vård, skola och omsorg. Besparingen utgör en procent av den totala budgeten om drygt 4 000 miljoner kronor. Det är mycket som ska sparas, men det är också mycket som bibehålls. Trots tider av stor återhållsamhet finns det också inslag av satsningar. I den rödgröna avsiktsförklaringen prioriterar vi förebyggande arbete, så även i budgeten för 2012.
Det märks genom att pengar satsas på till exempel sommarjobb, anhörigstöd och det som går under namnet BarnSam (samverkan för barns psykiska hälsa). Att också i bistra tider våga satsa förebyggande lönar sig, det är min fasta övertygelse!
Oppositionens budgetförslag baserar sig i mångt och mycket på en högre takt i konkurrensutsättningen. Jag tror också att viss konkurrensutsättning kan ge viss ekonomisk vinning, men att basera ett budgetförslag på en så osäker siffra känns inte seriöst.
Borgerliga spöksiffror
En spöksiffra kallade jag den i fullmäktige. Jag tror inte på spöken, inte på siffran ifråga heller. Lars Thomsson (C) försökte rädda ansiktet genom att påstå att det i så fall är Åke Svensson (S) som är spöket, då han initierat konkurrensutsättningen av IT-verksamheten.
Majoriteten av åhörarna förstod nog att det var tillförlitligheten i själva siffran som kändes spöklik, inte regionstyrelsens ordförande.
Jag lyssnade nyligen på Svensk Handels vd Dag Klackenberg, som vädjade till politiken att se på deltid som en möjlighet inom handeln. Den typen av utspel provocerar mig verkligen.
Oönskade deltider är ett högst påtagligt problem inom handeln och det drabbar uteslutande kvinnor. Det kan vara en lönsam möjlighet för företag och visst, hellre deltid än inget jobb alls. Men, snälla förklara för mig varför det uteslutande är kvinnor i klädaffärer som arbetar deltid, medan män i elektronikaffärer uteslutande arbetar heltid, trots att affärerna har samma öppettider. Deltidsträsket verkar reserverat för kvinnor. Vill vi ha det så?
Institutet för Framtidsstudier har utvärderat hur det blev med omvandlingen av svarta jobb till vita i och med Rut-avdraget.
Rapporten heter "Bland Rolexklockor och smutsiga trosor: om skattereduktioner och segmentering på den svenska hushållstjänstemarknaden".
Att Rut-avdraget utreds är vällovligt, men varför detta huvudlösa namn? Kvinnligheten behängs med lort och skam, manligheten med exklusivitet och god smak. Vad i hela friden är det fråga om? Det är onekligen långt att vandra innan vi skitiga kvinnfolk kan ta plats sida vid sida med de raffinerade männen.
Språket är en avståndsmätare så god som någon.